Älgen är en ursprunglig art som sedan urminnes tid varit ensamt hjortdjur på Ålandsöarna. Men när de återinförda rådjuren började öka kraftigt och vitsvansen samtidigt blev allt vanligare, uppstod en ny situation: älgen var inte längre ensam herre på täppan, nu måste den plötsligt dela på både mat och utrymme med de talrika småhjortarna vitsvans och rå.

Till en början klarade sig älgen bra i skärgården, där rådjurens expansion kom senare och gick långsammare, men på fasta Åland innebar konkurrensen tidigt en märkbar försämring av älgbeståndet. Tillgången på attraktivt och näringsrikt bete för älgkon och hennes kalvar minskade snabbt på grund av att både vitsvans och rå är förtjusta i samma grönbete som älgarna tidigare varit ensamma om.

Exempel på två näringsrika och för älgen betydelsefulla foderväxter som nu håller på att försvinna på grund av överbetning, är vårfryle och mjölkört. Framför allt från början av 2000-talet då vitsvansen ökade snabbt och rådjuren samtidigt erövrade skärgården, uppstod även där trängsel och konkurrens om föda och utrymme, med små kalvar och lågt födelsetal som resultat.

Älgen lider dessutom av ett annat problem som inte drabbar småhjortarna, nämligen bristen på sötvatten. En vuxen älg kräver minst tio liter sötvatten per dygn, vilket är svårt att hitta under de torra somrar som nu blivit allt vanligare. Älgen är inte skapt att dricka saltvatten, men bristen på sötvatten tvingar den att dricka det ohälsosamma och osmakliga salta havsvattnet, och i sökandet efter sötvatten måste den företa långa vandringar över trafikleder och genom bebyggelse, som utsätter den för störning och fara.

Vitsvans och rå kan däremot klara en hel sommar enbart på den vätska som finns i de gröna växter de äter. Bristen på sötvatten drabbar därför älgen mycket hårt, medan klimatet samtidigt ger vitsvans och rå en betydande fördel som kan liknas vid en straffspark.

Älgstammens fortsatta tillbakagång innebär att den ganska snart inte kommer att vara jaktbar, medan kusinerna vitsvans och rå kommer att öka i motsvarande omfattning. Redan nu fälls ungefär dubbelt fler vitsvansar än älgar.

Sammanfattningsvis kan älgstammens problem beskrivas med orden: konkurrens om föda- och utrymme, brist på sötvatten, samt otillräckliga ”lugn och ro” områden.

På grund av att vitsvansen under flera år har fredats av flertalet jaktvårdsföreningar, har arten utvecklats så kraftigt att den ganska snart kommer att utgöra landskapets dominerande hjortdjur. Med god avsikt men okunnigt, har dessa jaktvårdsföreningar aktivt bidragit till avslutandet av älgens historia som dominerande hjortdjur på Åland. För att bromsa vitsvansens snabba expansion, är en fortsatt avbyråkratiserad och licensfri jakt nödvändig.

Om vi vill behålla älgen som dominerande hjortdjur måste en omfattande omstrukturering av jakten genomföras: Beskattningen av vitsvans och rå måste ökas mycket kraftigt, i kombination med återskapandet av de habitatförhållanden som älgen kräver. Men samtidigt måste vi vara medvetna om att vitsvans- och rå gemensamt producerar mycket större bytesmängder och flera jakttillfällen, än vad en dominerande älgstam förmår.

Utvecklingen går nu snabbt och därför måste vi bestämma om älg eller vitsvans ska bli framtidens dominerande hjortdjur på Åland. Oberoende vilken utveckling vi väljer, ställer den framtida vården av hjortdjursstammarna stora krav på art- och habitatkunskap hos både jägare och beslutsfattare.

Jens Harberg

Scouterna har aktivt följt medberedningen avFinlandsmodellenför hobby- och fritidsverksamhetsom planerasvara klari samband medvårensramförhandlingar.Speciellt nu närhobbyverksamhetengörs på distansärbetydelsenavfritidsaktiviteteribarnsoch ungasva

Land efter land kröns med virusets krona, omringad är hela jorden.

Inlåstahemma med bredband och skärmar sköter vi nu våra ”borden”.

Fienden, osynlig, listig och tystklamrar sig fast vid vår lunga.

Under rubriken ”Finlands bank spår recession” (18.3) rapporteras: ”Finlands bank skriver i sin prognos att tillväxttakten avtog redan i fjol till följd av minskad konsumtion".Banken bekräftar därmed officiellt att den finska konjunkturcykeln varit

Efter att ha tagit del av informationen angående havsplanen på ett av tjänstemännen ordnat möte, kan åtminstone följande synpunkter klarläggas.

Det är berömvärt att landskapsregeringen lägger en tilläggsbudget för att förhindra ekonomiska skadeverkningar av coronapandemin. Inläggen är många och välvilliga. En del föreslagna åtgärder kommer säkert att ha positiv effekt.

Innehållet i Mikael Lagströms insändare ”Så väl klarar de unga och de friska coronasmitta” den 21.3 framför ett resonlig och balanserat resonemang.

Vi har fått rekommendationer av olika slag. Det viktigaste för att hindra smittspridning är att undvika sociala kontakter.

Regeringen tänker använda överskottet från Pafs verksamhet till att stöda det åländska näringslivet under coronakrisen.

Finland regering har infört undantagstillstånd i landet enligt beredskapslagen för att hindra ett snabbt förlopp av coronapandemin. Alla har vetskap om hur smittan erövrat land efter land. Rubrikerna talar sitt klara språk: katastrof.

Vi befinner oss i en omvälvande situation.

De är synbarligen inte ensamma om sin syn på saken. Men därvidlag vill Gräsrot särskilt framhålla näringsminister Fredrik Karlström och tandläkare Mikael Lagström.

I Finland läggs information om antal testade och sjukdomsfall orsakade av coronaviruset (Covid-19), numera även dödsfall, ut på Institutet för hälsa och välfärds hemsida (thl.fi).

Så är det.Det handlar inte enbart om sjukvård för att ett samhälle ska fungera. Det allra viktigaste för oss alla är att vi får mat på bordet och andra förnödenheter.

Fler insändare