Utvecklingen av ett samhälle börjar i våra attityder; vilken utgångspunkt vi har när vi ser på våra egna möjligheter att åstadkomma något bra för Åland. Jag har som nyinflyttad sett åländskt entreprenörskap, då en liten befolkning uträttar oproportionerligt stora ting.

På öarna knyts banden ännu tätare, och invånarna ställer ofta upp mangrant på allt från informationsmöten till kulturella evenemang. Engagemanget för den egna orten går inte att ta miste på.

Skärgården utvecklas, för att invånarna tror på skärgården som en del av den åländska helheten. Vad vore Åland utan sin skärgård?

När jag zoomar ut från en satellitbild av Åland händer två saker. Åland flyter samman med skärgården och man kan inte längre särskilja skärgården från det övriga. Ännu mer utzoomat flyter allt samman med Finland. Det är så jag vill se skärgården, som en del av något större.

Skärgårdsbornas vilja är det inget fel på; engagemanget och kompetensen finns. När det ibland känts svårt att vara skärgårdsbo, när bakslagen stått som spön i backen, har de fortsatt tro på och arbeta för en levande skärgård.

Än så länge har ingen dristat sig till att uppmana invånarna: ”siste man släcker ljuset”. Nej, det finns inte på kartan! Alla grynnor är till för att rundas, det gäller bara att veta var dom finns.

Själv bor jag på Kökar och har sett utvecklingen här. Det har satsats både tid och pengar. Nu gäller det att arbeta för att investeringarna ska ge utdelning. För att utvecklingen ska vara möjlig måste fler se den utzoomade bilden, helheten.

Här har företagsamheten exploderat i förhållande till invånarantalet. Sedan jag flyttade hit 2014 har jag sett Skärgårdsbröd starta, ett företag i ständig utveckling, Kökar service har utvecklats från ett enmannaföretag till ett byggföretag med åtta anställda och ett byggvaruhus på ön, Brudhäll har utvecklats och förnyas hela tiden, en ny livsmedelsaffär byggdes på rekordkort tid då den gamla affären gick i graven.

Dessutom har vi ett rikt kulturliv med hembygdsmuseum med ständigt nya visioner, Ålands mest använda bibliotek per invånare räknat, teater och projekt som exempelvis vandringsleder och S:t Olof Waterway. Och jag lovar att jag glömt massor.

Men låt mig ta kören som ett exempel på en fungerande helhetssyn på Åland. Det är fantastiskt att ett samhälle med 230 invånare kan åstadkomma en kör som frodas från år till år. Men ska vi vara ärliga skulle vi inte kunna göra alla storsatsningar vi gjort utan förstärkning från bland annat fasta Åland. En modell som man vill se mer i den politiska sfären.

Jo, jag vet att det krävs två för att dansa tango och uppmaningen riktar sig lika mycket till skärgårdens politiker som till landskapets.

Så hur skulle skärgården kunna bidra mer till den åländska helheten? Gör skärgården mer tillgänglig så att vi kan attrahera fler företagare som vill leva skärgårdsliv och samtidigt driva företag. Skärgården behöver fungerande infrastruktur, logistik på land och till havs samt en fungerande datakommunikation.

Utlokalisering av samhällsfunktioner är ytterligare något som skulle gynna hela Åland.

Det ska vara lätt för den vanliga ålänningen att ta sig ut i skärgården och kunna delta i det som händer på hela Åland. Vi kan få avstånden att krympa om vi stärker banden mellan skärgård, landsbygd och stad.

Skärgårdens tillgänglighet skulle kunna få turister att stanna längre på Åland, vilket skulle gynna oss alla.

Jag skulle helt enkelt vilja se fler som arbetar för helheten.

Mats Carlström

Kökar

Om inte denna kris också föranleder besparingar eller permitteringar inom landskapsregeringen, när ska det då hända? Den ena kommunen efter den andra inleder nu samarbetsförhandlingar, men inte ni?

Mariehamn är hela Ålands motor. Om landskapsregeringen vill att hela Åland ska leva måste Mariehamn och dess näringsliv få stöd. Mariehamn är det första som möter de flesta besökare då de kommer till Åland.

Båda mina föräldrar är äldre pensionärer och de besöks varannan dag av hemsjukvården. Tyvärr är det väldigt många olika personer som kommer och går vecka efter vecka (något man försökt begränsa i Sverige i vissa regioner).

Gårdagens nationalekonomiska modeller är inte fullt ut relevanta just nu. Dessutom, ju mer vi lyckas platta till kurvan över smittade och sjuka desto brantare och djupare blir kurvan nedåt för ekonomin.

I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.

Vid fredagens presskonferens med fru lantrådet Thörnroos (C) vid rodret, så framkom att Finlands omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under riksdagens frågestund hävdat att alla inresande testades för covid-19.

På Åland är gott att vara i dessa coronära tider, synes det mig!

När det blir dåliga tider upphör privatpersoner och företag att investera. I stället sparar man sina pengar i väntan på bättre tider. Detta förlänger den ekonomiska krisen.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

Fler insändare