Jag tyckte det var konstigt att reportrarna i Ålandstidningens Brexit-reportage den 31 januari intervjuade ett skevt urval personer om deras reaktioner på Brexit. Bland dessa representerades främst negativa åsikter medan den motsatta synpunkten, de allra mest positiva – som jag tillhör – helt uteslöts.

Kanske av en slump? Dock har redaktionen ända sedan folkomröstningen 2016 konsekvent visat ett liknande oförstående för hur det kan vara möjligt att en majoritet av brittiska väljare är så pass dumma att de inte lyckas uppskatta fördelarna med att deras land är en EU-medlem. En insikt om vad som sker på gräsrotsnivå i Storbritannien har hela tiden totalt saknats – och verkar fortsätta saknas – hos Ålandstidningens journalister.

Det mest pinsamma är att man på Ålandstidningen var mer förtvivlad över valresultatet än britterna själva.Detta exemplifierar tydligt världsuppfattningen i dessa kretsar som också ledde till folkomröstningens resultat, nämligen en arrogant och föraktfull inställning till vanligt folks åsikter och val och samtidigt en självbelåtenhet med sin egna, något som gång på gång demonstreras av deras beundran av EU:s härskare.

Ålandstidningens redaktions misstag var att tillåta sig luras lyssna enbart till den falangen i Storbritannien som under tre och ett halvt år försökt genom alla tänkbara medel omintetgöra utförandet av folkets demokratiska val.

Precis så har EU:s härskare framgångsrikt krossat andra dylika val (såsom det franska (två gånger), det irländska, portugisiska och grekiska), och därför fanns tyvärr på andra sidan Engelska kanalen flera prejudikat. I Storbritannien besegrades dock försöket.

Det här med utländsk politik ses kanske hos allt fler ålänningar som förbryllande, om inte helt enkelt tråkigt.Det vore förståeligt, men samtidigt ett stort misstag.Brexit borde ses för vad det verkligen är: en väckarklocka.

Det är dessutom inte alls den enda. Låt oss inte tro att man här på lilla isolerade Åland är immun mot effekterna av allt som pågår i omgivningen, vare sig i Frankrike, Grekland eller i själva Finland.

Jussi Halla-Aho må vara en farlig demagog, men faktum är att Sannfinländarna ju har blivit (oavsett splittring) det största partiet i Finland samt att i deras program finns likväl som deras etniskt-rasistiska mål också motstånd mot EU-medlemskap. Vilken proportion av deras stöd motiveras åtminstone delvis av det senare?Svaret vet jag inte, men oavsett borde frågan tas på allvar hos de andra partierna.

Brexits budskap, som enligt min mening borde tas emot i Finland, var att det är dags att den rosafärgade självbelåtna bilden av EU som nyligen exemplifierades i en insändare av Jörgen Petterson (C) börjar ifrågasättas hos allmänheten. Verkligheten är allt för långt ifrån idealet.

Ett stort fel är att EU:s styrande mekanism designats av teknokrater för teknokraters bekvämlighet, med följden att den i grund och botten blev antitetisk i sitt väsen gentemot med demokratins krav (en realitet som majoriteten av vanligt brittiskt folk klarsynt såg och valde att överge).

Det allra mest elakartade symptomet framvisas i att majoriteten av valda politiker – ja, inklusive de finska och till och med åländska –inte än har insett att man grundligt underminerade sin egen demokratiska legitimitet genom att villigt utkontraktera en betydande del av den makt man hade i händerna på avlägsna överordnade teknokrater som ingen valt och som inte kan ställas till svars för sitt agerande.

En vacker dag kommer konsekvenserna om vederbörande fortsätter att vägra ta hänsyn till folkens ogynnsamma situation, något som syns inte bara vid Brexit

utan allt mer tydligt genom dagens Europa.

Robert Horwood

Eckerö

Om inte denna kris också föranleder besparingar eller permitteringar inom landskapsregeringen, när ska det då hända? Den ena kommunen efter den andra inleder nu samarbetsförhandlingar, men inte ni?

Mariehamn är hela Ålands motor. Om landskapsregeringen vill att hela Åland ska leva måste Mariehamn och dess näringsliv få stöd. Mariehamn är det första som möter de flesta besökare då de kommer till Åland.

Båda mina föräldrar är äldre pensionärer och de besöks varannan dag av hemsjukvården. Tyvärr är det väldigt många olika personer som kommer och går vecka efter vecka (något man försökt begränsa i Sverige i vissa regioner).

Gårdagens nationalekonomiska modeller är inte fullt ut relevanta just nu. Dessutom, ju mer vi lyckas platta till kurvan över smittade och sjuka desto brantare och djupare blir kurvan nedåt för ekonomin.

I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.

Vid fredagens presskonferens med fru lantrådet Thörnroos (C) vid rodret, så framkom att Finlands omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under riksdagens frågestund hävdat att alla inresande testades för covid-19.

På Åland är gott att vara i dessa coronära tider, synes det mig!

När det blir dåliga tider upphör privatpersoner och företag att investera. I stället sparar man sina pengar i väntan på bättre tider. Detta förlänger den ekonomiska krisen.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

Fler insändare