Det verkade som om Ålands landskapsregerings nästan totala brist på självbestämmanderätt, vilken avslöjades av statsregeringens aktivering av undantagstillståndet, kommit som en överraskning för ledande åländska politiker.

Den borde dock inte ha gjort det. Det har demonstrerats allt för ofta förr att den under normala tider tunna fasaden av artighet som visas av de nationala politikerna mot deras motparter på Åland döljer en stenhård kompromisslöshet.

Den första självstyrelselagen stiftades 1920 enbart som en taktik för att föregripa Ålandsrörelsens krav på ålänningars rätt till nationalitets- och minoritetssjälvbestämmande, som var en av de ”fjorton punkter” som den amerikanske presidenten Woodrow Wilson framförde som bas för fredsuppgörelsen under första världskrigets slutgiltiga fas och som omfattades av de andra segrande allierade. Genom denna manöver lyckades Finland omintetgöra ålänningarnas krav för återförening med Sverige.

Historiskt sett önskade aldrig den nyfödda nationen Finland att Ålands befolkning skulle behandlas på något vis annorlunda än befolkningen i resten av landet; detta oavsett dåvarande statsminister Rafael Erichs konstaterande när lagen stiftades att den skulle ges ”en frisinnad tolkning och tillämpning”.

Det fanns ingen chans alls att dessa ord i praktiken skulle visa sig bli annat än het luft när någon som helst betydelsefull urvattning av riksdagens makt skulle komma i fråga. Och så har det blivit ända sedan dess: Ingenting har i sitt innersta väsen ändrat sedan 1920.

Över huvud taget är det frågan om ett nollsummespel: Vilken som helst makt lagtinget må vinna behöver riksdagen ge upp. Eftersom politik handlar om maktutövning är det inte förvånande om politiker visar sig motvilliga att ge bort någon makt alls. I fallet Danmark-Färöarna kompromissade statsmakten genom att använda principen ”den som beslutar betalar”, alltså att inom de gränser som definierades för att inte bli självständiga tillåts färingarna själva välja behörigheterna de vill överta ansvaret för, förutsatt att ansvaret för att själva finansiera dess utförande utökades samtidigt.

I jämförelse med statsbudget var summorna enbart av marginell storlek. Däremot var det som statsmakten gav upp någonting av en mer psykologisk art än bara pekuniär, nämligen förmågan att själv ta ansvar för sin egen tillvaro. Och det är just detta som finska politiker aldrig har visat tillräcklig mognad för.

Däremot har finska politiker i gemen konsekvent visat sig ha svårt att tåla pluralitet, tvetydighet och diversitet. Främst måste man alltid vara finne medan landet Finland ses som monolitiskt liknande det forna Egypten.

Det jag funderar på är om de på Åland som numera höjer röster för att en nystart måste införas så snart som coronakrisen tar slut redan har glömt bort den helt futila utgången av Halonenkommittén. Eller kanske de har upptäckt tecken på en radikal omvändning av statsmaktens hittills absolut orubbliga ställningstagande? Annars är det här inte mindre het luft än Rafael Erichs konstaterande för 100 år sedan.

Robert Horwood

Eckerö

Runa Lisa Jansson skriver i en insändare att skattemyndigheterna gör allt för många utredningar, skickar onödiga skattebeslut och som en följd av detta har behov av att öka personalen.

De allra flesta finländare och ålänningar tar coronaviruset på mycket stort allvar och följer alla rekommendationer mycket noga, vilket är en fantastiskt fin sak och styrka i vårt samhälle.

”Ansökte om utkomststöd – erbjöds tält och sovsäck” var rubriken i torsdagens Ålandstidning. ”Ålänningarna måste garanteras ett skyddsnät, ett nät som inte får vara håligt i vissa kommuner” skrev man i Nya Ålands ledare samma kväll.

Fyra miljoner av Sveriges besökare är finländare.

Det är alldeles klart att skattemyndigheterna hela tiden känner ett utökat behov av sysselsättning. Man skickar ut ett flertal skrivelser om olika beskattningsbeslut och verkningarna av dessa.

Tips till ÅCA: Gör som Ålands skogsindustrier och sänk priset på råvaran. Då blir det större vinst.

”Ekonom”

Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

För en tid sedan kunde vi läsa om allt lägre nativitetstal i Finland och på Åland. Endast tre kommuner på Åland har ett födelseöverskott.

Röda korset Ålands distrikt önskar uttrycka sitt starka stöd för Erika Bomans gästledare i Ålandstidningen den 5 augusti. Åland behöver stärka sin kapacitet för psykiskt stöd och psykisk första hjälp på alla plan.

I sin krönika den 24 juli konstaterar biträdande professor i nationalekonomi Edvard Johansson: ”Även om det inte finns någon exakt gräns för när en stats skuldsättning blir för stor...” (i sig ett ganska märkligt konstaterande, med tanke på EU:s S

Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar.

Jag vill bara berömma Röde orm för alla gratisresor och för den fina servicen.

Jag körde med bil i går (tisdag) från Storby och österut på huvudvägen mot Mariehamn. Till min fasa fick jag se att man har klippt bort alla vackra blommor längs huvudvägen och längs cykel- och gångvägen i Eckerö.

Fler insändare