Bästa vandrare! I går då jag läste tidningen angående djurkadaver på en vandringsled på Vårdö, suckade jag lite och tänkte ännu en gång – nu får sig jägarna en känga, igen...

Som ordförande i jaktvårdsföreningen ska jag nu försöka ge rättvis information gällande djurkadaver som ligger strategiskt utplacerade på diverse platser, inte bara på Vårdö, utan även i andra kommuner.

Facit är inte det att jägare älskar att skjuta omkring sig och vill slänga slaktrester framför ögonen på folk så att deras hundar kan gotta sig i det. Nej, facit är det, att Ålands landskapsregering har ett så kallat ”mårdhundsprojekt”. Det torde vara i mångas intresse att minska predatorerna, och i synnerhet mårdhunden i vårt landskap, då den förödelse de ställer till med är oerhört sorglig att se.

Mårdhundsprojektet innebär att ”åtlar”, som vi kallar de kadaver som skrevs om i går, placeras ut på strategiska platser. Dessa åtlar fylls på redan före jaktsäsongen, inledningsvis med ”road kills”, över körda djur, och senare även slaktrester som mårdhundar och andra predatorer anser vara ett perfekt smörgåsbord. När jaktsäsongen sedan börjar sätts viltkameror som är sponsrade av landskapsregeringen upp på platsen. Dessa kameror skickar bilder till telefonen hos en jägare/hundförare. Dessa jägare/hundförare ställer upp i tid och otid, under dygnets alla 24 timmar, och åker till platsen för att släppa sin hund på den predator som synts till på åteln.

Dessa jägare/hundförare köper sin hund och lägger ner otaligt med både tid och pengar för att hjälpa till att minska predatorer, och då i synnerhet den invasiva mårdhunden.

Just angående vandringsleden som nämndes i går, är den dragen över en privatpersons mark. Jag är mycket väl bekant med platsen då jag går leden flertalet gånger per år och även är med och jagar på området. Detta är första gången denna typ av upplevelse ger sig till känna, vilket förstås inte är syftet – de flesta berömmer vandringsleden som mycket vacker (utan att ens nämna åteln), och jag har även fått höra från barnfamiljer som passerat åteln att de måste stanna och inspektera för att barnen tyckte det var så spännande.

Placeringen av just den åteln har varit densamma i fyra år, går man där vandringsleden är dragen med sin hund kopplad torde inte åteln vara ett bekymmer i sig. Placeringen är strategiskt utsatt mellan två kärr där åtelinnehavaren, markägaren och hundföraren vet att det rör sig många predatorer. En relativt lättillgänglig plats att transportera slaktrester samt ”road kills” till, och främst lättillgänglig även klockan tre på morgonen då man vill snabbt fram och släppa hunden innan mårdhunden hunnit till nästa by (de är snabbare än de ser ut).

Samtliga åtlar på Vårdö är godkända och utplacerade i samråd med de privata markägarna.

Jag ska personligen kontakta markägaren och fråga om jag får skriva ut en liten information angående åteln och lägga upp en skylt med infon en bit före åteln, så att var och en har möjlighet att vända om ifall man inte känner för att passera. Om du som skickat in frågan till tidningen har flera frågor eller funderingar så är du hjärtligt välkommen att höra av dig till mig.

Jag hoppas denna förklaring har gett mer klarhet i varför de ”road kills” och gamla slaktresterna som finns på platsen är var de är, och vad de fyller för syfte, samt varför de inte grävs ner i stället.

Med hopp om förståelse,

Fanny Sjögren

ordförande, Vårdö jaktvårdsförening

I sin iver att misskreditera mig glömmer Björn Hägerstrand helt bort att svara på min fråga om de grönsprayade träden i Badhusbergsområdet. Därför frågar jag en gång till: ”Ska de märkta träden sågas ned eller inte?”.

Ingen av oss har upplevt en liknande situation som dagens, inte heller Viking Line. Resandet har minskat till följd av rådande pandemi.

Stadens generalplan är ett av Mariehamns viktigaste dokument. Den är en stark överenskommelse som binder förvaltning, politiker och medborgare. Så borde det iallafall vara.

År 2016 så hotade Orkla att Chips fabriken skulle lämna Åland. Då togs ett samlat krafttag på Åland som räddade kvar fabriken genom ett antal åtgärder som sänkte kostnaderna.

Att lagtingsledamot Nina Fellman (S) och undertecknad har totalt olika synsätt på mångt och mycket torde inte vara obekant.

Replik till Roger Höglund.

Näringsministern utlovar bidrag till företagen för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom att t ex investera i energibesparande åtgärder.

En av effekterna av rådande pandemi är hög arbetslöshet, vilket vi behöver motverka med flera olika åtgärder. Nya jobb och nya företag är ett sätt.

Ålands handikappförbund presenterade nyligen den första enkätundersökningen som gjorts om hur personer med funktionsnedsättning upplever att deras rättigheter och friheter som samhällsmedborgare uppnås.

Angående ledarskribenten Daniel Dahléns fråga om vart Ålands framtid tagit vägen i debatten:

Förra veckan hölls ett väldigt viktigt tal. Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som hade sitt årliga anförande om läget i unionen. Det är i det här talet som kommissionen beskriver sin vision för EU:s framtid.

Jag skrev en tidigare insändare om politiker Barbro Sundbacks sätt att agera politiker som är beklaglig då hon svartmålar andra och sig inte för att gå över lik för att få sin egen vilja igenom.

Tisdag 22/9 på morgonen ser jag en åldersrik dam med en ljusbrun pudel komma gående intill Lillängens lekpark. Hunden stannar uträttar sin behov med sin ledsagare som tittar på.

Fler insändare