Vi befinner oss i en omvälvande situation.

Kraftfulla nödåtgärder har vidtagits för allas vår hälsas skull, särskilt för personer i riskgrupperna. Nödåtgärderna får långtgående konsekvenser, där många redan blivit eller riskerar att bli både permitterade och uppsagda. De som redan innan krisen var utsatta får det nu ännu tuffare. En långtgående solidaritet med dessa personer är en förutsättning för att samhället ska hålla ihop.

Samtidigt har coronakrisen fundamentalt förändrat våra sätt att tänka och leva.

De allra flesta av oss har de senaste decennierna levt i en väldigt skyddad tillvaro. Vi har förletts att tro att vi är närmast odödliga. Åtminstone har vi gjort allt vi kan för att undvika att prata om döden. Dessutom har livet inneburit ett överflöd med tillgång till mängder av privilegier för väldigt många.

Plötsligt, över en natt, har vi chockartat insett att allt är förgängligt. Att allt som har en uppgång också har en nedgång. Vi har fått en påminnelse om att mycket av det vi tagit för givet inte alls är självklarheter.

Nu när insikten om alltings förgänglighet får fäste inom oss växer sig vår inneboende tacksamhet över att få leva allt starkare. Möjligen gör detta oss något mer öppna för att släppa taget om åtminstone några av våra privilegier, till förmån för andra värden.

När vidden av coronakrisen börjat sjunka in i vårt medvetande kan vi också sätta in den i ett sammanhang. Då ser vi att den följer på torkan sommaren 2018 och stormen Alfrida som inledde 2019. Dessa kriser, tillsammans med exempelvis skogsbränder och smältande isar i andra delar av världen, är helt i linje med de prognoser som vetenskapen i många år informerat om. De är bara början på en serie omfattande samhällskriser.

Många av dem är antingen direkt eller indirekt utlösta av klimatförändringarna eller den pågående förlusten av biologisk mångfald. Omfattande dricksvattenbrist, system för matproduktion som kollapsar och återkommande pandemier är exempel på samhällskriser som vetenskapen bedömer som sannolika effekter av den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald. Om vi inte mer eller mindre omgående lyckas stoppa utsläppen av koldioxid och den pågående utrotningen av arter kommer kriserna dessutom att uppstå i en allt snabbare takt.

När det kommer till den globala uppvärmningen, som är ett många gånger större hot mot både vår hälsa och ekonomi än coronakrisen, är den huvudsakliga lösningen enkel: Det handlar om att vi ska sluta använda oss av fossila bränslen. Hanteringen av coronakrisen visar att vi har förmåga att vidta drastiska och långtgående åtgärder när vi står inför ett existentiellt hot.

Coronakrisen öppnar därmed upp dörren för införandet av ett förbud mot användning av fossila bränslen. Om vi är kloka sätter vi i gång med ett gradvis införande av förbudet omgående, där olika sektorer och användningsområden fasar ut de fossila bränslena i en hanterlig takt. Med ett varsamt och framåtblickande införande av det fossilfria samhället kan vi, till skillnad från coronakrisen som plötsligt ryckt undan mattan från stora delar av arbetsmarknaden, skapa försörjningsmöjligheter för oss alla.

Annars står vi inför återkommande och kaosartade förlopp i likhet med det vi upplevde då undantagstillståndet infördes i förra veckan. Låt oss skrida till verket.

Micke Larsson

huvudsekreterare, nätverket bärkraft.ax och dess utvecklings- och hållbarhetsråd

Scouterna har aktivt följt medberedningen avFinlandsmodellenför hobby- och fritidsverksamhetsom planerasvara klari samband medvårensramförhandlingar.Speciellt nu närhobbyverksamhetengörs på distansärbetydelsenavfritidsaktiviteteribarnsoch ungasva

Land efter land kröns med virusets krona, omringad är hela jorden.

Inlåstahemma med bredband och skärmar sköter vi nu våra ”borden”.

Fienden, osynlig, listig och tystklamrar sig fast vid vår lunga.

Under rubriken ”Finlands bank spår recession” (18.3) rapporteras: ”Finlands bank skriver i sin prognos att tillväxttakten avtog redan i fjol till följd av minskad konsumtion".Banken bekräftar därmed officiellt att den finska konjunkturcykeln varit

Efter att ha tagit del av informationen angående havsplanen på ett av tjänstemännen ordnat möte, kan åtminstone följande synpunkter klarläggas.

Det är berömvärt att landskapsregeringen lägger en tilläggsbudget för att förhindra ekonomiska skadeverkningar av coronapandemin. Inläggen är många och välvilliga. En del föreslagna åtgärder kommer säkert att ha positiv effekt.

Innehållet i Mikael Lagströms insändare ”Så väl klarar de unga och de friska coronasmitta” den 21.3 framför ett resonlig och balanserat resonemang.

Vi har fått rekommendationer av olika slag. Det viktigaste för att hindra smittspridning är att undvika sociala kontakter.

Regeringen tänker använda överskottet från Pafs verksamhet till att stöda det åländska näringslivet under coronakrisen.

Finland regering har infört undantagstillstånd i landet enligt beredskapslagen för att hindra ett snabbt förlopp av coronapandemin. Alla har vetskap om hur smittan erövrat land efter land. Rubrikerna talar sitt klara språk: katastrof.

De är synbarligen inte ensamma om sin syn på saken. Men därvidlag vill Gräsrot särskilt framhålla näringsminister Fredrik Karlström och tandläkare Mikael Lagström.

I Finland läggs information om antal testade och sjukdomsfall orsakade av coronaviruset (Covid-19), numera även dödsfall, ut på Institutet för hälsa och välfärds hemsida (thl.fi).

Så är det.Det handlar inte enbart om sjukvård för att ett samhälle ska fungera. Det allra viktigaste för oss alla är att vi får mat på bordet och andra förnödenheter.

Läste i tidningen att Ålandsbanken ska stänga kontoret i Strandnäs. Ett mycket dåligt beslut som påverkar många stamkunder både i närområdet och från landet. I Strandnäs har man fått personlig och bra service.

Fler insändare