Barn till föräldrar som högläser för sina barn när de är små får ett mycket bättre ordförråd än barn vars föräldrar inte högläser för sina barn. Forskning i USA har visat att redan vid fem års ålder har de förstnämnda barnen hört 1,4 miljoner fler ord än de sistnämnda barnen.

Det gap som uppstått redan innan barnen börjat skolan när det gäller ordförråd och att kunna ta till sig läs- och skrivundervisningen är svårt att överbrygga senare.

Vad säger forskningen om läxor?

Tittar man på John Hatties metastudier så indikerar de att läxläsning för yngre barn inte har någon effekt, men att den för äldre barn har en positiv effekt på lärandet. Alla läxor är dock inte likvärdiga ur inlärningssynpunkt: fler och korta läxor än bättre än färre och längre. Hur lärarna följer upp läxorna är också en viktig del i om läxor har önskad effekt eller inte.

Alla lärare vet att repetition är inlärningens heliga graal, det vill säga för att (fakta)kunskaper ska befästas i långtidsminnet måste hjärnan utsättas för kunskaperna många gånger. Enda sättet att göra det är genom repetition som är utspridd över tid.

Fler korta repetitionstillfällen är alltså bättre än få långa och här kan läxor fylla en viktig funktion, då antalet repetitionstillfällen i skolan är begränsade. Utan goda grundkunskaper kommer eleverna att ha svårt att ta till sig mer avancerade kunskaper.

Man måste skilja på bra och dåliga läxor. En bra läxa är till exempel repetition för att befästa kunskaper, lästräning eller att skaffa förkunskaper inför ett område som man kommer att börja jobba med i skolan. En dålig läxa är till exempel en uppgift som eleven inte kan klara av själv eller läxor som är för omfattande.

Elever som har inlärningssvårigheter måste lägga mer tid, energi och kraft för att lära sig lika mycket som en elev som inte har inlärningssvårigheter. Denna extra tid finns inte i dagsläget inom skolans ram. Risken med att ta bort läxor helt och hållet är att de elever som har inlärningssvårigheter får för lite färdighetsträning, vilket i sin tur innebär att de halkar längre och längre efter övriga elever och får svårare och svårare att ta till sig undervisningen.

Självklart måste även de eleverna få tid för återhämtning, så omfattningen av läxorna får inte vara för stor, men som jag skrev tidigare fungerar inlärningen bäst när den görs i små portioner och ofta.

Inlärning är inte något som bara sker under skoltid, vilket är tur, för undervisningstiden i skolan är en ganska liten del av ett barns totala tid (cirka 10 procent av alla timmar under ett år är lektionstid).

I Pisa 2018 presterade Åland i paritet med Singapore, det vill säga i yttersta världsklass. Att ta bort läxor helt skulle säkerligen försämra resultaten framöver för de flesta eleverna. I Sverige sänktes förväntningarna på eleverna efter att läroplanen 1994 implementerats (det var inte meningen, men det blev så i praktiken) och resultaten på Pisa sjönk kraftigt tio år senare.

Det som ser ut som en kortsiktigt bra lösning (inga läxor) riskerar nämligen att bli en björntjänst på sikt för elever med inlärningssvårigheter. Att frågan lyfts och granskas ur olika perspektiv är positivt men ta inte den till synes enkla vägen och förbjud läxor,.

Fundera i stället över hur varje elev på bästa sätt kan utvecklas maximalt utifrån sin nuvarande kunskapsnivå och hur lärare kan göra för att utforma bra läxor.

Johan Lindström

före detta lärare/skolledare, jobbar nu med digitalisering och skolutveckling i Sverige

Om inte denna kris också föranleder besparingar eller permitteringar inom landskapsregeringen, när ska det då hända? Den ena kommunen efter den andra inleder nu samarbetsförhandlingar, men inte ni?

Mariehamn är hela Ålands motor. Om landskapsregeringen vill att hela Åland ska leva måste Mariehamn och dess näringsliv få stöd. Mariehamn är det första som möter de flesta besökare då de kommer till Åland.

Båda mina föräldrar är äldre pensionärer och de besöks varannan dag av hemsjukvården. Tyvärr är det väldigt många olika personer som kommer och går vecka efter vecka (något man försökt begränsa i Sverige i vissa regioner).

Gårdagens nationalekonomiska modeller är inte fullt ut relevanta just nu. Dessutom, ju mer vi lyckas platta till kurvan över smittade och sjuka desto brantare och djupare blir kurvan nedåt för ekonomin.

I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.

Vid fredagens presskonferens med fru lantrådet Thörnroos (C) vid rodret, så framkom att Finlands omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under riksdagens frågestund hävdat att alla inresande testades för covid-19.

På Åland är gott att vara i dessa coronära tider, synes det mig!

När det blir dåliga tider upphör privatpersoner och företag att investera. I stället sparar man sina pengar i väntan på bättre tider. Detta förlänger den ekonomiska krisen.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

Fler insändare