De första Norden-föreningarna i Danmark, Norge och Sverige bildades 1919 och firar 100-årsjubileum i år. Näst efter kom Island 1922 och Finland 1924.

Färöarnas förening bildades 1951, året innan Nordiska rådet som bildades 1952 av Danmark, Norge, Sverige och Island. Finland kom med 1956. Färöarna fick utse representanter inom den danska rådsdelegationen och det blev föredöme för den lösning som Sveriges justitsminister Herman Kling senare föreslog.

Självstyrelsernas särställning vid Nordiska rådets bildande blev inte beaktad av alla. Mångårige ordföranden Hasse Svensson beskriver föreningens början i Axplock, en 30-års historik 1970-2000, bland annat så här:

”Åländska sonderingar om NR-representation avvisades av Finland som osakliga. Med stridbare talman Thorvald Eriksson i spetsen fortsatte ålänningarna att argumentera för att Åland inte fick förbli en vit fläck på Nordens samarbetskarta.”

”För åländsk del blev det avgörande att Föreningarna Nordens förbund beslöt ge Åland rätt att bilda en huvudförening, jämställd med övriga nordiska huvudföreningarna inom förbundet.

Den 12 november 1969 kallade Pohjola-Norden 31 personer till ett möte i Mariehamns stadshus, som på den tiden inrymde också landsting och landskapsstyrelse för att diskutera bildandet av en Norden-förening. Mötet utsåg en interimsstyrelse som bestod av ordförande docent Peter Wahlberg, försäkringsdirektör William Nordlund, landskapsstyrelseledamot Åke Aspbäck och agronom Rolf Carlson. Till sekreterare kallades Ålands folkhögskolas rektor Sten-Erik Fagerlund. Föreningen Norden på Åland konstituerades vid första årsmötet i stadshuset 6 mars 1970.”

Kling-kommittén följde den dansk-färöiska modellen. Således fick Åland vid sessionen på Island 1970 egen representation inom den finska delegationen i Nordiska rådet. Finland lovade att stå för Ålands samarbetskostnader och att Ålands flagga skulle få hissas i nordiska sammanhang. Grönland kom med i NR 1984, men bildade föreningen 1991.

Föreningen Nordens idé bygger på gemenskap, nätverk och utbyte över Nordens nationsgränser. Föreningens viktigaste områden är Nordjobb som slog rekord i somras med 70 nordjobbare i åldern 18-30 år. Det andra området är InfoNorden som är en informationstjänst för frågor kring gränshinder. Litteraturveckan pågår denna vecka med ”Kura gryning” och ”Kura skymning” där nordisk litteratur läses högt på skolor och bibliotek över hela Åland.

Föreningen ordnar regelbundet filmkvällar. I kväll 12.11 klockan 18 visas på Bio Savoy den isländska filmen ”Woman at war” som belönades med Nordiska rådets filmpris 2018. Filmen visas i samarbete och med stöd av Islands honorärkonsulat på Åland.

Nästa år pågår 50-årsjubileum hela året.

Föreningen Norden på Åland

Maiken Poulsen Englund

ordförande

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Fler insändare