För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten. För den som även uppskattar en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik kan denna verklighetsflykt många gånger uppfattas lite som godmorgon yxskaft.

Nu har yxskaftet så sakta vaknat till liv. Den demografiska verkligheten är här och omöjlig att ducka för. Investeringsunderskottet kan kännas bottenlöst och går inte längre att blunda för. En budget i balans går ej att uppnå utan kostnadseffektiviseringar och reformer, speciellt om listan på vallöften är lång som en julklappslista.

Nu finns ingen tid att slumra, Thörnroosas 100 dagars sömn är snart till ända och med den även klyschighetspolitikens smekmånad. Den åländska ekonomiska politiken kräver tydliga mål och ansvarsfulla åtgärder.

Det finns saker jag oroar mig över. Att landskapsregeringen fortfarande inte klargjort sin rambudgetering. Att de cirka 10 miljoner euro som Åland kommer att kunna tillgodoräkna sig via det nya ekonomiska systemet från 2021 kommer att förflytta den ekonomiska politiken till en trygghetszon där obekväma beslut byts ut mot en förvissning om att det ordnar sig ändå.

Att de 50 miljoner euro Paf-medel som är tänkt att användas till utveckling, forskning och innovativa åtgärder i stället täcker upp driften av en ekonomisk politik som saknar ingredienserna behövliga på 2020-talet. Ingredienser som måste stimulera företagande och Ålands attraktionskraft, två hörnpelare i en produktiv politik som måste bli än mer fruktsam från och med nästa år då självstyrelselagens nya ekonomiska system tas i bruk.

Jag oroas även av att dagspolitiken hittills har fyllts av problem som på intet sätt tacklar Ålands utmaningar och som borde lösts under regeringsförhandlingarna. Att regeringspolitiken verkar handla mer om att hitta urvattnade kompromisser än tydlighet.

Jag häpnar över den synnerligen avslappnade politiska attityden kring utmanande frågor som rör Åland där till exempel den nya tullkodexen kraftigt kan försämra förutsättningarna för vårt näringsliv. Häpenheten finns även gällande hur snabbt det politiska egot och mandatet blir viktigare än Ålands bästa.

Jag är ingen vän av oppositionspolitik. Den tenderar många gånger ta formen av gnäll med ett sällan fruktsamt slutresultat. Ovan framförda orosmoln kan i stället ses som gemensamma nämnare för en politik Åland är i starkt behov av.

P.S. Illa, jag mår illa, sjunger Magnus Uggla. Jag mår också illa, och det är mycket illa, att landskapsregeringen tydligen infört monarki inom förvaltningen.

John Holmberg (Lib)

lagtingsledamot

Om inte denna kris också föranleder besparingar eller permitteringar inom landskapsregeringen, när ska det då hända? Den ena kommunen efter den andra inleder nu samarbetsförhandlingar, men inte ni?

Mariehamn är hela Ålands motor. Om landskapsregeringen vill att hela Åland ska leva måste Mariehamn och dess näringsliv få stöd. Mariehamn är det första som möter de flesta besökare då de kommer till Åland.

Båda mina föräldrar är äldre pensionärer och de besöks varannan dag av hemsjukvården. Tyvärr är det väldigt många olika personer som kommer och går vecka efter vecka (något man försökt begränsa i Sverige i vissa regioner).

Gårdagens nationalekonomiska modeller är inte fullt ut relevanta just nu. Dessutom, ju mer vi lyckas platta till kurvan över smittade och sjuka desto brantare och djupare blir kurvan nedåt för ekonomin.

I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.

Vid fredagens presskonferens med fru lantrådet Thörnroos (C) vid rodret, så framkom att Finlands omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under riksdagens frågestund hävdat att alla inresande testades för covid-19.

På Åland är gott att vara i dessa coronära tider, synes det mig!

När det blir dåliga tider upphör privatpersoner och företag att investera. I stället sparar man sina pengar i väntan på bättre tider. Detta förlänger den ekonomiska krisen.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

Fler insändare