Vid årsskiften är det skäl att blicka tillbaka på året som gått och titta framåt mot året som kommer. Då man tittar tillbaka på året som gått står det klart att året i riksdagen var exceptionellt rent generellt, men i synnerhet gällande Åland. Regeringen avgick, riksdagsval förrättades, ny regering bildades, och statsministern fick snabbt avgå. Allt under samma år.

För åländsk del blev år 2019 kulmen för mycket arbete med självstyrelselagsrevisionen. Trots många års arbete var det först förra våren som vi de facto fick lagförslaget om det nya ekonomiska systemet i självstyrelselagen till riksdagen, där vi kunde behandla det i grundlagsutskottet och godkänna det i plenum. Efter riksdagsvalet skulle vi säkerställa att Åland fick ett bra regeringsprogram som lade grunden för det fortsatta arbetet. Det lyckades vi med och i regeringsprogrammet finns de bästa skrivningarna om Åland i åtminstone modern tid. I höstas fortsatte arbetet med självstyrelselagsrevisionen och det ekonomiska systemet vilket godkändes av grundlagsutskottet och fick nödvändig två tredjedelars majoritet i plenum.

Det är inte varje dag, eller varje år, som så här stora ändringar godkänns i självstyrelselagen av riksdagen. För att de ska kunna träda i kraft behövs så klart också lagtingets bifall, men ur riksdagens perspektiv har så här betydande ändringar i självstyrelselagen inte gjorts sedan det befintliga systemet trädde i kraft, för nästan 30 år sedan.

Med tanke på hur tufft det stundtals varit med processen, och hur mörka tidningsrubrikerna har varit, känns det extra fint att vi ändå alltid kommit så långt som vi behövt för att kunna fortsätta och för att ha förutsättningarna att få sakerna i mål på ett för Åland bra sätt. Anledningen till det är att vi aldrig någonsin har gett upp. Fast det stundtals varit tungt, mörkt och ensamt har det bara varit att fortsätta arbetet. Det gångna året visar att det varit och är rätt val.

Att så mycket som hände i fjol kunde hända på bara ett år känns overkligt. Då jag nu skriver detta och tänker tillbaka känns det som om förra våren redan varit för flera år sedan. Så högt var tempot år 2019.

År 2020 kommer innebära fortsatt arbete. De kommande veckorna och månaderna kommer det vara viktigt att få klart arbetet med att ge en proposition till riksdagen som höjer Ålands klumpsumma i enlighet med riksdagens godkända uttalande från december. Då den ändringen godkänns är det den sista pusselbiten i det nya ekonomiska systemet för självstyrelsen, som är en hörnsten i nya självstyrelselagen. Fokus kan då läggas på övriga delar av självstyrelselagsrevisionen.

I övrigt kommer vi från åländsk sida behöva bevaka hur arbetet med social- och hälsovårdsreformen framskrider, framför allt beroende på vilken finansieringsmodell som väljs. Vi kommer också fortsätta behöva bevaka sjöfartsfrågorna, samt frågor som berör penningspel. Lotteri- och penningspel har diskuterats flitigt i riksdagens korridorer förra hösten både i förhållande till spelmissbruk och teknikutveckling. De diskussionerna kommer fortsätta under det nya året. Med tanke på Ålands ekonomiska beroende av penningspel är det av stor vikt att vi fortsätter hårdbevaka dessa frågor, samt så klart också alla övriga frågor som vi vet, och inte vet, att kommer komma under året.

Gott nytt Ålandsår!

Mats Löfström , Ålands riksdagsledamot

Förra veckan fick riksdagens utskott regeringens tänkta tidtabell för alla kommande större kända lagstiftningsprojekt under mandatperioden.

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Fler insändare