För några veckor sedan höll stadens kultur- och fritidsnämnd ett informationstillfälle kring konverteringen av WHA:s gräsunderlag till konstgräs. Härvid framkom det att så kallat SBR-granulat ska användas som fyllnadsmaterial.

Detta granulat tillverkas av nermalda kasserade fordonsdäck. Mängden nämndes inte, men normalt kan en konstgräsplan innehålla cirka 70 ton granulat, små svarta gummikulor som ska ge svikt i underlaget.

Granulatet har en diameter på ca 2 mm och hänförs till så kallade mikroplaster. Om detta granulat kan man läsa bland annat följande:

1. ”Återvunna däck ska inte användas där barn kan komma i kontakt med dem, till exempel som fyllnadsmaterial i konstgräsplaner eller som översta skikt på fallskyddsytor. Detta beror på att materialet innehåller varierande mängd PAH (polycykliska aromatiska kolväten).

Återvunnet granulat innehåller också förhöjda halter kobolt, både i jämförelse med leksaksdirektiv och med riktvärden för känslig markanvändning. Eftersom zink-halten överskrider riktvärden för känslig markanvändning i granulat från återvunna däck så ska detta material även undvikas i applikationer där granulatet får direkt spridning till miljön.” (Stockholms stads kemikaliecentrum)

2. ”Granulat innebär miljörisker dels eftersom mikroplaster inte bryts ned naturligt utan sprids och ansamlas i miljön, dels genom att olika typer av granulat kan innehålla farliga ämnen.” (Naturvårdsverket)

3. Alla konstgräsplaner i Malmö ska bort.(Aftonbladet 2 juli 2019)

4. ”Miljöförvaltningen har gjort analyser av fem olika sorter SBR-granulat. Analyserna visar att KM-nivåerna för zink, PAH och kobolt överskrids i vissa av granulaten. Zink-halten överskrids i alla SBR-granulat.” (Stockholms stad, Miljöförvaltningen)

5. Fotbollsplan kan vara tickande miljöbomb. (SVT Halland, 21 januari 2017)

6. ”Hur tänker ni när det kommer till eventuella nya konstgräsplaner i kommunen?

– Blir det en eventuellt ny arena med konstgräs föreslår jag 100 procent miljövänligt granulat. Hade jag fått välja hade det varit så på alla konstgräsplaner, men det blir en större investeringskostnad.” (Jönköpings-Posten 11 januari 2017)

7. ”Dags att säga adjö till konstgräs? Om konstgräs och dess inverkan på bland annat miljö och biologisk mångfald.” (The Guardian 2 augusti 2019)

8. ”Enligt IVL:s kartläggning är konstgräsplaner den näststörsta källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige.” (Ålands landskapsregering, Strategi för att förhindra att plast och mikroplast sprids i miljön)

I dag finns det på marknaden granulat som är tillverkat av bland annat kork, kokos och sockerrör. Detta granulat är biologiskt nedbrytbart.

Men hänvisning till ovanstående riktar jag följande fråga till stadens kultur- och fritidsnämnd: Är det möjligt att vid konverteringen av WHA använda något annat fyllnadsmaterial än SBR-granulat?

Anders Casén

Förra veckan fick riksdagens utskott regeringens tänkta tidtabell för alla kommande större kända lagstiftningsprojekt under mandatperioden.

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Fler insändare