I Mariehamn har bevarandet varit ett starkt inslag i planeringen, kanske huvudsyftet för en majoritet. Plan- och bygglagen (PBL) har tolkats och vantolkats och diskussioner med tomtägare har inte varit fruktbara.

Som en symbol, eller gravsten, över strävandena finns Ålandsvägen 65 och några hus till i närheten. Alltför ofta har nybyggnation försvårats och stoppats på grund av detta.

Generalplanen (som saknar rättsverkan) innehåller över 300 byggnader som ansågs skyddsvärda. Det finns också 130 k-märkta hus. Det finns skäl att se över listan.

Staden har också visat vägen genom att låta riva lärarbostäderna som hade skyddsmärkning. Utan reaktioner från de partier som när det gäller privata ägare och deras skyddande är väldigt envetna.

Vi borde i stället välja ut ett rimligt antal hus som har kulturvärde och förutsättningar för bevarande och verkligen göra ansträngningar för att de bevaras. Då kan staden i stadsplaneringen göra frivilliga skyddsåtgärder, PBL följs och tomtägarna får skälig ersättning.

Principer för ersättningarna bör slås fast. Sedan kan landskapet med stöd av lag om kulturhistoriska byggnader besluta om skydd och därmed stå för ersättningarna.

Jag vill påminna om att i arbetet med nya delgeneralplanen punkt ett, Planens syfte, finns inget sagt om byggnadsskyddet. Däremot finns bland annat texten ”...en samhällsutveckling som uppfyller våra behov i dag utan att äventyra våra och kommande generationers behov i morgon” och det ska vara ledstjärnan.

Lennart Isaksson

Mariehamnsmoderaterna

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Efter de senaste dreven i media och lagtingsoppositionen mot två av Obunden samlings lagtingsledamöter kan konstateras att partiet fortfarande lever och har hälsan.

Fler insändare