Det är för dyrt! Vi har inte råd! Hur vet vi att en insats verkligen fungerar? Det är vanliga frågor och invändningar från politiker och tjänstemän när sociala satsningar kommer på tal. Det kan handla om att anställa fler assistenter i skolan, erbjuda familjemedling vid skilsmässor eller införande av program för att stävja rökning, hjärt- och kärlsjukdomar eller psykisk ohälsa. Eller riktade och skräddarsydda insatser för enskilda individer och familjer.

Den svenske nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat på vad samhällsvinsten är i reda pengar för olika insatser, och summorna är svindlande. I måndags besökte han Åland och de som lyssnade trodde nog knappt sina öron, och fick sig en ordentlig tankeställare. Eller kanske snarare ett nytt sätt att tänka.

Drogmissbruk, kriminalitet, långtidsarbetslöshet och annat utanförskap är oerhört kostsamt. Men om man sätter in tidiga insatser och lyckas förhindra detta gagnas samhället. Inte bara ekonomiskt men även genom att minska lidande och öka välbefinnandet. Detta är ett tänk som jag upplever är vanligare i Sverige, där man även inrättat sociala investeringsfonder i många kommuner, till exempel Norrköping, med goda resultat.

Jag anser att detta är något vi bör titta närmare på även i Mariehamn, och noterar att en motion från Joanna Isaksson (Lib) rörande detta just nu är under behandling. Visst är det viktigt med budgetramar, men att säga ”vi har inte råd” håller inte när välbehövliga insatser bevisligen sparar pengar. Vi har inte råd att låta bli att investera socialt.

Tony Wikström (S)

kandidat till Mariehamns stadsfullmäktige

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Efter de senaste dreven i media och lagtingsoppositionen mot två av Obunden samlings lagtingsledamöter kan konstateras att partiet fortfarande lever och har hälsan.

Fler insändare