Vad menar vi med jämställdhet egentligen? Menar vi att det viktigaste är att det ska vara 50/50 kvinnor och män i lagting, landskapsregering, nämnder och kommittéer? Ska vi förbigå duktiga män eller intelligenta kvinnor för att uppnå det syftet, eller kan vi tumma på regeln för att vi vill ha rätt kvinna eller man på rätt plats? Och är det inte i demokratisk ordning viktigt att både män och kvinnor arbetar för att vi ska få ett jämställt samhälle?

I dagens samhälle krävs alla goda krafter i samhällsbygget, oberoende om det är kvinnor eller män. Men i demokratins namn bör man även beakta att cirka 50 procent av befolkningen består av kvinnor, varför man även bör ge dem en möjlighet att delta i beslutsfattandet. Om man inte uppnått det syftet i valet, finns det alltid möjlighet att på olika sätt föra fram kvinnor till positioner som de inte uppnått via allmänna val.

Här är det endast fråga om huruvida man inom ett parti anser att det i demokratisk ordning ligger i allmänhetens intresse att till olika poster lyfta de kvinnor, som både har förmåga, kunskap och erfarenhet att delta i det allmänna samhällsbygget, men som inte nått ända fram i valet. Vissa partier har jämställdhetsfrågan på sin agenda, andra partier anser att röstetalet ska anses kvalificerande vid fördelning av poster, eller att vissa personer kan diskvalificeras på grund av andra orsaker, till exempel ålder, oberoende av röstetal.

Tyvärr har det visat sig att jämställdhet inte kan uppnås via allmänna val. Vill vi ha ett jämställt samhälle, där män och kvinnor värderas enligt samma måttstock, så måste vi också förändra vår attityd gällande att valet ska vara det enda saliggörande vid fördelning av uppdrag och poster. Annars når vi aldrig det jämställda samhälle som krävs i hållbarhetsagendan. Om 50 procent av befolkningen hela tiden ska ha sämsta löner, sämre arbetsvillkor, ta största delen av ansvaret för hemarbetet, få stå tillbaka för manliga kollegors behov av mer utrymme, ja då kan vi heller aldrig nå de hållbarhetsdirektiv som Åland har förbundit sig till att uppnå inom 20 år.

Men alla är nog ännu inte mogna för, eller villiga, att ändra sina attityder och se jämställdhetsarbetet ur ett demokrati- och hållbarhetsperspektiv.

Runa Lisa Jansson

Förra veckan fick riksdagens utskott regeringens tänkta tidtabell för alla kommande större kända lagstiftningsprojekt under mandatperioden.

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Fler insändare