Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas. Denna situation hotar värden som demokrati och humanism och får sitt kanske mest doktrinära uttryck i vår tids snart enda fråga, klimatet förstås. En ödesfråga förvisso, men mer mångfacetterad än falangisterna vill tro och ignorans kan vara komfortabelt men är katastrofalt som strategi.

Men vetenskapsmännens opinion? The Guardians redogörelse för detta vetenskapliga underlag för Madrid-konferensen framgår att världen måste sänka de fossila utsläppen med drygt 7 procent per år i tio år.

Det innebär en dryg halvering vilket tyvärr inte miljöfordon eller flygskräck råder bot på utan innebär att man de facto får ge upp mycket av befintligt grundläggande välstånd; knappt någon utvecklad nation har ens teoretisk kapacitet för det, än mindre modet. Här kunde en humanbaserad nyttokostnadsanalys innebära en balanserande kompromiss.

I det miljömedvetna Norge med sin superetiska oljefond planeras en kraftig ökning av oljeproduktionen på kort sikt – Iran bombade saudiska oljekällor men det lär inte hända Norges – och i i-länder som Japan och Tyskland avser man att förbli kolbaserade under lång tid.

Efter Paris 2015 fanns naiv optimism men utsläppen har ökat med 4 procent sedan dess. Återstår ungefär Afrika, Asien och Latinamerika som huvudsakligen är underutvecklade och då inte bör emittera mycket. Utsläppens storlek och utveckling i till exempel Kongo-Kinshasa är varken kända och intressanta för någon berörd.

En halvering av utsläppen skulle för Afrika och Sydasien innebära att den lilla nytta de nu fått av globaliseringen skulle berövas dem. Dessa svaga nationer skulle inte acceptera nykolonial extrem fattigdom utan våld, revolutioner, svält och krig som följd; moraliskt oacceptabelt och en därmed berättigad negativ ekonomisk effekt för i-världen.

En eloge till den nya brittiska regeringen för helt fossilfria nya bilar om fem år; inte för att det är realistiskt eller ens har någon effekt men signifikativt nog blir hyckleriet här uppenbart.

Och vetenskapen? Inom andra discipliner bedömer många FN:s ståndpunkt som varken önskvärd eller realistisk. Nya Zeeland är ett gott exempel.

Det skulle vara lättare att leva med klimatinriktad retorik om åtminstone ekonomi och moral kunde hanteras: Ekonomierna i dag liknar inte Sovjets utan 80 procent av BNP är teoretiskt icke-industriell vilket innebär att inte all form av tillväxt är materiell.

Åsikten att den bästa klimatåtgärden är att inte reproducera sig har rent logiskt moraliska konsekvenser för deras egen och andras existens. Här någonstans blir diskussion omöjlig då denna ”utilitaristiska” teleologi inte är human och här ger jag upp.

Peter Andersson

Om inte denna kris också föranleder besparingar eller permitteringar inom landskapsregeringen, när ska det då hända? Den ena kommunen efter den andra inleder nu samarbetsförhandlingar, men inte ni?

Mariehamn är hela Ålands motor. Om landskapsregeringen vill att hela Åland ska leva måste Mariehamn och dess näringsliv få stöd. Mariehamn är det första som möter de flesta besökare då de kommer till Åland.

Båda mina föräldrar är äldre pensionärer och de besöks varannan dag av hemsjukvården. Tyvärr är det väldigt många olika personer som kommer och går vecka efter vecka (något man försökt begränsa i Sverige i vissa regioner).

Gårdagens nationalekonomiska modeller är inte fullt ut relevanta just nu. Dessutom, ju mer vi lyckas platta till kurvan över smittade och sjuka desto brantare och djupare blir kurvan nedåt för ekonomin.

I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.

Vid fredagens presskonferens med fru lantrådet Thörnroos (C) vid rodret, så framkom att Finlands omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) under riksdagens frågestund hävdat att alla inresande testades för covid-19.

På Åland är gott att vara i dessa coronära tider, synes det mig!

När det blir dåliga tider upphör privatpersoner och företag att investera. I stället sparar man sina pengar i väntan på bättre tider. Detta förlänger den ekonomiska krisen.

Vi kan se i tidningen att Ålandsbanken planerar att dela ut dividender om 15,6 miljoner euro. Vi kan även läsa att Europeiska centralbanken har gett en rekommendation att inga dividender bör utbetalas förrän tidigast den 1 oktober 2020.

Ja, lagtingsledamot Camilla Gunell (S), landskapsregeringen tar ansvar för hela Åland, tillsammans med kommunerna. Vårt första krispaket ska snabbt säkra vårdens, de permitterades och arbetslösas samt företagens akuta behov av finansiering.

I skuggan av covid-19 måste vi komma ihåg att det även pågår annat inom den politiska världen på Åland. Saker som även de kan få konsekvenser för den framtida folkhälsan.

Sitter i morgonsoffan och läser om stadens om tjänstemän som gjort mistag, men som erkänner det och som hanterar felet efter regelverket så det blir bra.

Jag är nöjd. Tack från en medborgare.

”Duttpennan”

Först skulle jag vilja betona att följande grundas på hörsägen, inte på egen iakttagelse.Dock skulle jag inte tro att berättaren motiveras av illvilja mot den tredje personen i fråga och jag misstänker därför inte denne för att ljuga.

Fler insändare