Vi har haft ett par varma dagar nu. Ändå är vi långt ifrån att vara den ort som sätter värmerekord. 38 grader i Sibirien, permafrosten smälter och riskerar bli droppen som får klimatbägaren att rinna över och åstadkomma oåterkallerliga dominoeffekter.

Med sommaren kommer också sommarpraten, och först ut i Sommar i P1 var den 17-åring som axlat hela världen på sina skuldror: Greta Thunberg. Med sin kännspaka beslutsamhet guidar hon oss, än en gång, genom den största kris mänskligheten någonsin försatt sig i.

Vad är det egentligen forskarna säger? Vi har, genom förbränning av fossila bränslen som leder till utsläpp av olika växthusgaser, hittills åstadkommit en uppvärmning av jordens medeltemperatur som är cirkaa en grad över förindustriell nivå. Fortsätter vi så här, är vi på väg mot 3-4 graders uppvärmning – ett brinnande inferno, inte olikt de enorma skogsbränder vi sett i Kalifornien och Australien på sistone.

Men coronakrisen då? Har inte utsläppen stannat av nu, med alla nedstängningar och stängda gränser? Nej, säger Faith Birol, chef för den internationella energiorganisationen. Vi kan inte återgå till det som var innan pandemin. När ekonomierna kör i gång igen måste det vara hållbart. Hans budskap är att världen har sex månader på sig att styra om skutan, innan klimatkrisen skenar bortom all kontroll. År 2020 är vår sista, ödesdigra chans.

Greta ser det som sin främsta uppgift att förmedla klimatforskarnas budskap. Tänk att det skulle bli en tonårstjej som behövde förklara för oss, vad Keelingkurvan är. Samtidigt som hon förklarar och förmedlar det vetenskapliga budskapet, har hon också sitt eget budskap: utbilda er i klimatfakta. Att inte veta är ingen lönsam strategi och heller ingen ursäkt.

Det är frestande att sticka huvet i sanden och bara njuta av sommarsolen just nu. Tricket är på något sätt att både njuta av sommarsolen och vara medveten. Att inte avfärda klimatdiskussionen med en axelryckning. Att läsa på och ta in fakta. Att förvänta oss handlingskraft av våra ledare, och stöda dem i beslut som vid första anblick är obekväma.

Vi reagerar alla på olika sätt, går igenom sorgestadierna 1-5 (förnekelse, ilska, köpslående, depression, acceptans) och flera av oss behöver sätt att kanalisera sin reaktion. Den djupare insikten om att vi är tvungna att, kollektivt, återuppfinna världen, att vårt politiska, juridiska och ekonomiska system har svikit oss i att hantera klimatkrisen, är hisnande. Precis som vissa behöver hamstra toapapper under en pandemi behöver vi kanske kanalisera vår maktlöshet i någon form av handling.

Vad ska vi göra då? Bortsett att det är, som Greta själv konstaterar, absurt att förvänta sig att en tonåring ska svara på den stora frågan, menar hon att det snarare handlar om vad vi inte ska göra. Det finns alltså en mängd saker som vi kan, och bör sluta upp med. Och det är här vi alla kan bidra.

Det är här vi kan, i stället för att bege oss ut på en semesterresa utomlands, resa djupt in i vårt inre för att hitta svaren på vad vi egentligen behöver. Kanske åstadkommer vi samma exotiska känsla hemmavid? Vad är det som jag som individ, vad vi som kollektiv, egentligen mår bra av? Inte sällan märker vi då att det är ungefär samma saker som jorden mår bra av.

Lyssna på Greta i P1. Läs på. Och prata om klimatet som om det vore vädret.

Gruppen Klimataktion Åland och Ungdomarnas miljörörelse på Åland (UMÅ)

Nej, jag håller absolut inte med lantrådet om att pensionsfondens nästan halva miljard euro är i trygga händer. Lantrådet är även tydlig med att denna regering inte kommer att laga något som inte är trasigt.

Det jag inte trodde kunde hända har hänt. Mia Hanström och jag är rörande överens! Detta i en fråga som må vara en bi(sak), men dock.

Jag vill ställa några frågor angående Eckerö/Birka:

Om 2020 varit ett år som omkullkastat hela vår omvärld så kan 2021 vara året som omkullkastar det sociala arbetet på Åland.

Rainer Juslin, ordförande för lag- och kulturutskottet, skriver i en insändare att ”Lagen föreskriver att skolan ska säkerställa att alla barn, oberoende av ekonomiska och sociala förhållanden eller funktionsnedsättning har tillgång till en inklud

I Ålandstidningen den 3.7 finns en insändare där fil.dr. Alf Ronnby dels analyserar bakgrunden till, dels kritiserar BLM-rörelsen i USA, där han framhåller att klassamhälle och fattigdom lägger grund för de våldsamheter som nu pågår.

Jag är biodlare, miljöaktivist och har valt att bo i skärgården för att det är ett sätt att få leva nära djur och natur. Jag ser med glädje att det på insändarplats nu diskuteras hantering av vägrenar.

Tisdagen den 28 juli demonstrerade sympatisörer till Black lives matter (BLM) i Mariehamn. Men ett stöd för svarta just för att de är svarta är grundläggande feltänkt. Är det verkligen att dessa människor är svarta, som är problemet?

Enligt Deepak Chopra är meningen med livet glädje och att med glädje delta i universums utveckling.

Vi går nu mot augusti och många återgår till sina arbeten efter en välförtjänt semester. Skolledarna står nu i startgroparna i sina tills vidare ganska tomma skolor.

Från och med den 1 augusti öppnar Danmark upp gränsen mot hela Sverige. De danska myndigheterna bedömer att smittspridningen i Sverige minskat tillräckligt under juli för att tillåta resor från alla delar av landet.

Sommaren är här och ljuvliga dagar på sjön kan lätt förändras om vi inte tar ansvar och visar hänsyn. Havet och våra vikar kan tyckas stora och fria. Sanningen visar dock på något helt annat.

Jag vill tacka Albin för hans beundransvärda insändare i Ålandstidningen den 15.7. Håll gränsen stängd länge. Vart är Ålands politiker på väg?

Fler insändare