Ålands handikappförbund presenterade nyligen den första enkätundersökningen som gjorts om hur personer med funktionsnedsättning upplever att deras rättigheter och friheter som samhällsmedborgare uppnås. Undersökningen tar avstamp från vad FN:s konvention stipulerar om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Konventionen som gäller på Åland sedan 2016 utgår från att vårt samhälle, inte minst lagstiftningen, ska garantera mänskliga rättigheter för personer med funktionsvariationer.

Det är min förhoppning att enkätundersökningen, den första i sitt slag, kan följas upp inom några år och att nu visat resultat med fingervisningar om vad som kan förbättras, också kan få fullt fokus och utrymme fram tills dess.

Resultatet visar att majoriteten är nöjd med den samhällsservice som erbjuds. Men fortfarande finns det områden som måste utvecklas för att alla ska få göra det som är så självklart - utifrån egna förutsättningar fullständigt delta i samhället, blomstra som alla andra - duga exakt som man är. Och därtill självklart alltid få det stöd som behövs för ett gott liv i den välfärd vi alla lever i men alla inte märker av lika självklart och inte kan ta del av på samma omedelbara sätt.

Av de frågor som enkäten ställde står det klart att man bör utvärdera hur processerna går till för att bli beviljad och få olika stödtjänster – personlig assistans, bostadsanpassning och färdtjänster.

Undersökningen pekar även på att man i högre grad bör betona psykiskt välmående i utvecklandet av stödtjänster. Mer kunskap måste till om psykisk ohälsa och även hur man når fram till människor som befinner sig i och inte mår bra av ofrivillig ensamhet.

Enkäten beaktade även vårens speciella omständigheter på grund av Coronapandemin. För många ledde restriktionerna till att viktig kontakt med den sociala omgivningen blev mycket begränsad. Många blev också tillfälligt utan regelbunden rehabilitering och vård.

Inför framtida händelser som kräver liknande restriktioner är det nu viktigt att minnas, och även ta i beaktande, de negativa konsekvenser som uppstår i både fysiskt som psykiskt välmående hos personer med funktionsvariationer som behöver regelbunden vård och assistans .

För alla, oboeroende av funktionshinder eller ej, är ett psykiskt välmående också kopplat till ekonomisk trygghet och en tillfredsställande levnadsstandard.

Resultatet tyder på att psykisk ohälsa och fattigdom är avsevärt större bland kvinnor men mer information behövs för att dra korrekta slutsatser om sambandet i kontexten för personer med funktionsnedsättning.

Många leveri tron att det går framåt, det blir bättre, vår förståelse ökar och fördomar mot personer med funktionsnedsättningar minskar.

Men undersökningen visar att det fortfarande finns kunskapsluckor och även en viss ignorans att ta till sig information.

Alltför många bär med sig fördomar och okunskap om den kapacitet man tror att personer med funktionsnedsättning besitter och inte sällan resulterar det i sin tur i ett både olämpligt och felaktigt bemötande. Detta riskerar också ”smitta” av sig i vården av personer med funktionshinder.

Rapporten slår fast att det behövs mer insatser för att öka kunskapen om personer med funktionsnedsättning. Så är det säkert!

Men, hur vore det om vi alla börjar med att rannsaka oss själva! Allt vårt bemötande, alla våra val i olika situationer utgår ju från våra attityder.

Det räcker inte med en FN-konvention och med ett handikappförbund som enträget arbetar enligt konventionens anda och bokstav.

Hur tänker vi? Vad är vi ärligt beredda att göra för att uppnå allas respekt, lika möjligheter, icke diskriminerinig, tillgänlighet och jämställdhet?

Det börjar med oss.

Annette Bergbo

Hållbart initiativ

I media avfärdar utbildningsminister Annika Hambrudd och landskapsregeringen rikets satsning på utvidgad läroplikt och menar att det inte berör Åland. Tyvärr tror jag inte det är så enkelt.

I Finland har man bestämt sig för att utvidga läroplikten till 18 år. I dagarna meddelar vår utbildningsminister att liknande planer inte finns för Åland. Stor eloge till Annika Hambrudd!

I riket avser man införa förlängd läroplikt som ska omfatta utbildning efter grundskolan och som ska leda till examen på gymnasienivå. På Åland har landskapsregeringen, enligt minister Annika Hambrudd, inga sådana planer åtminstone tillsvidare.

Det är fult att vara nära varann, det är fult att kramas, det är fult att ha roligt, att sjunga, att spela. Det är fult att skratta, att dansa. Det är fult att göra något som gör livet värt att leva.

Styrelsen för Ålands Kenneldistrikt har med stor oro följt rapporteringen från ÅMHM:s styrelsemöte den 3.9.2020 då majoriteten av styrelsen valde att inte stöda myndighetschef Susanne Peranders förslag om att inrätta en tillfällig tjänst som veter

Jag läste en intervju i tidningen Åland med minister Annika Hambrudd om att förlänga läroplikten eller inte.

Ålands landskapsregering ställer sig kallsinnig till att införa utvidgad läroplikt på Åland. Detta kommer att missgynna åländska ungdomar och står dessutom i strid med självstyrelselagen § 44 om minst samma sociala förmåner som i riket.

I lördags fick vi medlemmar i föreningen vara med om bekräftelsen på att Stornäset är naturreservat. Det blev en sammankomst i fri och skön stämning – som det brukar vara då ämnet är Stornäset.

Två dokumentärfilmare har med hjälp av undervattensroboten ROW (Remotely Operated Vehicle) filmat Estonias styrbordssida och där funnit ett hål i skrovet som är 4 meter högt och 1,2 meter brett på den bredaste biten.

Bra Kurre och Anneli, kämpa på! Alla skall ha rätt att spela på Veikkaus. Svensk trav finns kvar på Åland. Bra så. Åland hör ju till Finland. Då borde alla ålänningar ha denna spelrätt.

Yle spred en falsk nyhet:”Den föregående månaden, september, var den hittills varmaste septembermånaden på jorden, enligt Copernicus som är EU:s jordobservationsprogram.”

Dagens största ros till ”Kurre i Jurmo” som envist kämpar vidare för allas vår rätt till att få Veikkaus tillbaka! Vi tillhör Finland och det ärobegripligt att vi har tagits ifrån rätten att spela på vad vi vill!

Kommunerna socialtjänst föddes år 2013 där Susannegruppen under ledning av Barbro Sundback lade fram sitt förslag för hur kommunernas socialverksamhet exklusive barnomsorg och äldreomsorg skulle organiseras.

Fler insändare