Flera insändare har klagat på att landskapsregeringen slår alla blommande växter längs vägrenarna, senast en i tisdags. Något vettigt motiv till detta har jag inte sett presenterat av LR. Denna meningslösa skövling av vacker växtlighet innebär dessutom en massa utsläpp av dieselavgaser och tonvis av koldioxid. Men det är inte bara vägrenarna som landskapet skövlar.

På Nåtö naturskyddsområde ska lövängarna blomstra hela sommaren, inte bara på vår och försommar. Där växer många fridlysta växter, bland annat flera arter av orkidéer. Adam och Eva är tidiga men det finns andra som blommar under en stor del av sommaren såsom Sankte Pers nycklar. LR:s naturvård går ut på att man första dagarna i juli slår allt. Kvar blir en i stort sett steril kortklippt gräsmatta. Sådana ser man i de flesta trädgårdar men det är inte en löväng!

På naturskyddsområdet är det förbjudet att plocka växter av vad slag som helst men landskapet skövlar allt inklusive fridlysta växter. Vad är straffet för att plocka (ta bort/förstöra) en fridlyst orkidé? LR har polisanmält ett skogsföretag för brott mot naturskyddet. Man borde ha polisanmält sig själva samtidigt!

Jag kommer väl ihåg hur det såg ut på området när det ännu var jordbruk på gården och 15-20 kor och kalvar betade där. Området var uppdelat i norra och södra betet och korna flyttades regelbundet mellan områdena för att det inte skulle bli helt avbetat. Det innebar att blomningen fortsatte hela sommaren igenom. På den tiden skulle man samla växter till biologiundervisningen i skolan och lat som man var väntade man ofta till augusti med insamlingen. Det var inga problem att hitta blommor så sent. I dag hade det varit omöjligt, det finns knappt några blommande växter kvar.

Det är inte bara estetiken som går förlorad för vandrarna på naturstigen. Det finns nästan inga insekter kvar. Humlor, bin och andra insekter är beroende av ängsblommorna för att överleva, nektarn är deras mat. När blommorna är borta dör insekterna ut. Vi vet att insektsdöden är ett globalt problem, LR bidrar aktivt till den. På Visit Ålands hemsida ser jag att det påstås att man bedriver slåtter på traditionellt vis i juli. Man bedrev inte slåtter på betesmarkerna, däremot togs hasseln ner ungefär vart 20:e år och vissa träd hamlades för extra foder till vintern. Det gör man däremot inte i dag.

Jag undrar hur många växter landskapsregeringens (miss)skötsel av området har utrotat? Hur många blommor skulle det komma i juli och augusti om området fick vara i fred för de motordrivna och avgasspyende gräsklipparna och man i stället tog in fler betesdjur?

Jan Grönstrand

I sin iver att misskreditera mig glömmer Björn Hägerstrand helt bort att svara på min fråga om de grönsprayade träden i Badhusbergsområdet. Därför frågar jag en gång till: ”Ska de märkta träden sågas ned eller inte?”.

Ingen av oss har upplevt en liknande situation som dagens, inte heller Viking Line. Resandet har minskat till följd av rådande pandemi.

Stadens generalplan är ett av Mariehamns viktigaste dokument. Den är en stark överenskommelse som binder förvaltning, politiker och medborgare. Så borde det iallafall vara.

År 2016 så hotade Orkla att Chips fabriken skulle lämna Åland. Då togs ett samlat krafttag på Åland som räddade kvar fabriken genom ett antal åtgärder som sänkte kostnaderna.

Att lagtingsledamot Nina Fellman (S) och undertecknad har totalt olika synsätt på mångt och mycket torde inte vara obekant.

Replik till Roger Höglund.

Näringsministern utlovar bidrag till företagen för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom att t ex investera i energibesparande åtgärder.

En av effekterna av rådande pandemi är hög arbetslöshet, vilket vi behöver motverka med flera olika åtgärder. Nya jobb och nya företag är ett sätt.

Ålands handikappförbund presenterade nyligen den första enkätundersökningen som gjorts om hur personer med funktionsnedsättning upplever att deras rättigheter och friheter som samhällsmedborgare uppnås.

Angående ledarskribenten Daniel Dahléns fråga om vart Ålands framtid tagit vägen i debatten:

Förra veckan hölls ett väldigt viktigt tal. Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som hade sitt årliga anförande om läget i unionen. Det är i det här talet som kommissionen beskriver sin vision för EU:s framtid.

Jag skrev en tidigare insändare om politiker Barbro Sundbacks sätt att agera politiker som är beklaglig då hon svartmålar andra och sig inte för att gå över lik för att få sin egen vilja igenom.

Tisdag 22/9 på morgonen ser jag en åldersrik dam med en ljusbrun pudel komma gående intill Lillängens lekpark. Hunden stannar uträttar sin behov med sin ledsagare som tittar på.

Fler insändare