Genom olika undersökningar och analyser försöker medierna påverka valresultat. Man hänvisar till gallupar och viktade resultat, varför man manipulativt kommer fram till hur valresultatet blir, och vilka som bör bilda landskapsregering.

Om man förhåller sig sakligt till opinionsundersökningar och det slutliga valresultatet så bör väljarnas röst respekteras. De som går framåt i valet skall bilda regering, de som förlorat mandat har inte väljarnas förtroende i lika hög grad som tidigare.

Men journalister har ju också politiska åsikter. Och de vill att det egna partiet ska plocka väljarnas röster. Men att de använder sig av sin framskjutna plats som journalister för att bedriva politisk propaganda är ganska osmakligt.

Men då det finns cirka 2.000 väljare som ännu inte bestämt sig hur de ska rösta, så kan inte mediefolket låta bli försöka få dem alla att rösta ”rätt”, och alla vill ju rösta på en vinnare.

Runa Lisa Jansson (Ob)

Ålandstidningens politiska redaktör Jonas Bladh svarar:

Att medier publicerar opinionsmätningar, speciellt inför val, kan knappast komma som en överraskning för Runa Lina Jansson. Detta är ett sätt att mäta hur valvindarna blåser.

Resultatet av Ålandstidningens valpejling baseras på 308 röster från väljare på Åland, och har sedan viktats av Edvard Johansson, biträdande professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi. Hur detta går till finns utförligt och transparent beskrivet i en anslutande artikel i tidningen. Om detta anses vara att manipulera får man nog konstatera att gränserna för manipulation sätts tämligen tajt.

Att vi sedan, journalistiskt, drar slutsatser av opinionsmätningen hör till vårt uppdrag. Vi ska granska politiken, kandidaterna – men också hur opinionsläget förändras. Och utifrån den mandatfördelning som pejlingen ger faller det sig naturligt att också spekulera kring hur en kommande landskapsregering kan komma att se ut.

Jag kan tycka att det är betydligt mer problematiskt att en lagtingskandidat vill bestämma vad fria medier ska eller inte inte publicera, än att delge de åländska väljarna resultatet av Ålandstidningens valpejling.

Det är med glädje man läser att finska statsägda Finferries beställer och bygger en ny miljövänlig färja till den åländska skärgårdstrafiken, detta trots lagtingets och landskapsregeringens beslutsångest i ärendet.

I tidningarna och i Ålands radio presenterades i går onsdag den sista utredningen av Henricson Ab i kommunreformsarbetet.

Geologi borde i en perfekt värld debatteras av geologer, inte av amatörer såsom jag själv eller Bengt Eriksson. Men nu är vi där, insändare i båda tidningar samt stor artikel med krigsrubriker i Nya Åland.

Valet må vara över men nu börjar det viktiga arbetet. Vi har en ny regering.

I en insändare i Ålandstidningen 11.11 gör Anders Gustavsson ovetenskapliga och felaktiga påståenden om vad forskning visar gällande risker med mikrovågsstrålning från mobiler, basstationer, wifi och nu aktuella 5G.

Jens Boeving skriver ett lite osammanhängande inlägg som jag tror ska stöda Stellan Egelands (Ob) påstådda icke-rasism genom att hänvisa till handtecknet som Egeland gjorde flera gånger under valvakan.

Budgeten för Åland visar och har under flera år visat på rejäla underskott, vissa år ner mot -18 miljoner euro.

Den goda nyheten den här veckan, åtminstone än så länge, är att en ny regering på Åland har börjat hitta sin form och sammansättning. Den dåliga nyheten är att inte Liberalerna finns med bland de partier som ska utveckla Åland den närmaste tiden.

Annika Sjölund (HI) och Mats Perämaa (Lib), båda kända åländska profiler med skärgårdsbakgrund har i livligt kommenterade inlägg på Facebook uttryckt sina farhågor med riskerna vid en olycka i den aktuella Föglötunneln.

I en insändare i fredagens Ålandstidningen påstår Lisa Gustavsson att mobilstrålning ”ger dna-skador, neurologiska sjukdomar och cancer”.

De första Norden-föreningarna i Danmark, Norge och Sverige bildades 1919 och firar 100-årsjubileum i år. Näst efter kom Island 1922 och Finland 1924.

Den nya nationella strategin för psykisk hälsa ger ramar kring hur vi i Finland ska jobba med psykisk hälsa fram till år 2030.

ÅHS chef för primärvården, svara gärna på hur ni tänker när ni inte sätter in ordinarie tjänster när det tydligt finns behov av det?

Fler insändare