Geologi borde i en perfekt värld debatteras av geologer, inte av amatörer såsom jag själv eller Bengt Eriksson. Men nu är vi där, insändare i båda tidningar samt stor artikel med krigsrubriker i Nya Åland.

Vad är då fakta i målet? Finns det en ”400 meter bred och många kilometer lång remsa av berg som tvättsvamp”, händelsevis ungefär lika bred som den bro Bengts bolag tilldelats entreprenaden på?

Nej, det finns det inte fog att påstå. Det vi och många andra känt till länge är att det borrades i berggrunden vid färjfästet i Degerby för ett antal år sen. Vid ett av dessa borrhål stötte man på svagt berg, som helt klart var kopplat till en större spricka i berget ute under Degerbyredden. Detta enligt personen som de facto borrade hålet och enligt andra personer på plats.

Varför är då berggrunden sprucken just där, och hur påverkar det tunnelsträckningen?

Man bör känna till att tre helt olika bergarter möts just vid och utanför Degerby färjfäste. Dessa har bildats under olika tidpunkter under årmiljonerna, och då trängt in och undan varann. Där tunneln ska gå finns inga förekomster av den bergart (Gabbro) som finns vid Degerby färjfäste, det är alltså frågan om helt olika bergarter!

Även den väldigt varierande berggrunden i Spetalsund är känd sedan länge, och ett av skälen till att vi tidigt uteslöt en tunnelsträckning just där.

Det vore dessutom ytterst anmärkningsvärt om de jobb Erikssons bolag gjort i Flisö och vid Nötöbron visar på ”likartade upplevelser”. Varför? Jo, därför att Flisö ligger långt inne i zonen med röd granit. Nötöbron å andra sidan ligger djupt inne i zonen med grå granit, tre kilometer från gränsen mellan röd och grå granit. På något sätt får jag bilden av att man dragit lite förhastade slutsatser, möjligen färgade av affärsmässiga hänsyn.

Redan förra sommaren gjorde vi seismiska undersökningar (refraktionsseismik) på de ställen där vi ville veta hur mötet mellan bergarter kunde ha påverkat bergets hållfasthet. Vi var särskilt noga med att mäta kring området där röd och grå ganit möts. Dessa undersökningar visade att inga extrema svaghetszoner, såsom Bengt Eriksson beskriver, kan påvisas i tunnelområdet.

Ett bra exempel på med vilken noggrannhet undersökningarna gjordes är att de har registrerat varenda gräns som finns mellan de olika varianter i den röda graniten som förekommer på sträckan. Dessa mallar exakt med Geologiska Forskningscentralens kartor. Knappast ett sammanträffande. Samma undersökningar gjordes alltså i sundet utanför södra Degerby, och resultaten motsäger det Eriksson lägger fram.

Vi har nu alltså gjort refraktionsseismik. Det finns nu även några fördefinierade ställen där vi kan göra kärnborrningar längs tunnelsträckningen. Detta stod klart för över ett år sen, men pengar fattas för jobbet. Naturligtvis kommer kärnborrningar att göras, bara vi bestämmer oss för var tunneln ska dras!

Det vi däremot nyligen gjorde, är ett mindre dagsjobb uppe på land i Degerby där vi längs en tänkt tunneluppfart borrade några hål där vi kartlade hur långt upp på land bergarterna trängt in i varann och förekomsten av vattenförande skikt. Dessa hål skapar även tre pilothål för de grundvattenmätningar som rekommenderats av Ramboll i den omfattande MKB vi låtit ta fram.

Mig veterligen är FS Links Ab de enda som gjort några som helst mätningar av berggrunden i det område som nu är aktuellt som tunnelsträckning.

Detta alltså fakta i målet, vilket borde vara basen för en diskussion i stället för spekulationer, gissningar och tyckande.

Hasse Holmström

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Kaj L, tydligt och bra skrivet den 29 november. Det överensstämmer med dagens verklighet. Vi behöver varandra, nu och i framtiden. Tillsammans är vi starkare och man kan inte veta när man själv behöver hjälp och stöd från andra.

Karin

Stadsdirektören Barbara Heinonen och minoriteten i stadsstyrelsen bestående av Sara Kemetter (S), Tony Wikström (S) samt Jonny Andersen (Lib), försöker misskreditera majoriteten i stadsutvecklingsnämnden genom att låta det framstå som att nämnden

I skrivande stund plitas säkert målsättningar ned för det politiska programmet med ambitionen att styra det offentliga Åland under de följande fyra åren (och genom det alla våras liv).

I Ålandstidningens ledare och artiklar den senaste veckan får man inte bara bilden av att strejk är en vänsterextrem aktion, det uttrycks i ord och meningar! Vinklingen på rapporteringen är oroväckande klandrande och ensidigt nyliberal.

Benita Mattsson-Eklund skrev i Ålandstidningens ledare den 26 november om en viktig fråga som berör överkonsumtionen som belastar vår planet.

FN:s nya klimatrapport visar att det fortfarande är möjligt att uppnå Parisavtalets mål, men att ländernas klimatlöften måste skärpas. Men de fastslår också att Parisavtalet inte är tillräckligt ambitiöst och att ytterligare åtgärder krävs.

I denna tidnings ledare den 27.11 spekulerar skribenten över bevekelsegrunderna till den givmildhet som medföljer den annalkande julen.

Det har gått över ett år sedan den klimatrapport som väckte en stor del av världen kom ut.

Öppet brev till Tjuvskyttarna lördagen den 23 november 2019.

Black Friday och julhandeln. Bägges gemensamma nämnare som marknadsföringen i decennier utnyttjat, normaliserat och förstorat; vår tragiska och obesvarade kärlek till konsumtionen.

Med min budgetmotion nummer två med rubriken: ”Landskapsandelar och stöd till kommunerna” vill jag att avdraget för löne- och pensionsinkomster stryks. Det är den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, som någon kallade det.

Fler insändare