I Ålandstidningen den 3.7 finns en insändare där fil.dr. Alf Ronnby dels analyserar bakgrunden till, dels kritiserar BLM-rörelsen i USA, där han framhåller att klassamhälle och fattigdom lägger grund för de våldsamheter som nu pågår. Ronnby säger också att det är flest vita som skjuts av polis i USA. Utan att ta ställning för eller emot någonting annat av det som Ronnby skriver, kan man ändå se att det finns en grund för BLM-rörelsens uppfattning att den färgade befolkningen i USA lever i en utsatt situation när det gäller polisövervåld.

Det finns tillgänglig statisktik över vem som dödas av polis i USA. Enligt folkräkningen 2010 definierar sig 72 procent som vita (white) och 13 procent som svarta (black). Av gruppen vita ser sig cirka 60 procent som enbart vita (white alone), medan det i det större procenttalet ingår bland annat latinamerikaner (hispanic/latino). Utöver dessa grupper finns asiater, ursprungsbefolkning, blandade (mixed) och övriga.

Utgående från uppgifterna om vem som skjuts av polisen (Rate of fatal police shootings by ethnicity U.S. 2015-2020, www.statista.com) kan man se att numerärt sett skjuts flest vita, alldeles som Ronnby säger. Förra året, alltså 2019, sköts/dödades 370 vita mot 235 svarta, 158 latinamerikaner, 39 andra samt 202 av inte angiven rastillhörighet (total summa 1.004 personer).

Om man sedan ser till förhållandet mellan befolkningsgruppernas storlek sköts 13 personer per miljon av den vita befolkningsgruppen medan siffran var 31 personer permiljon för dem som definierar sig som svarta. Siffrorna gäller genomsnittet för den redovisade femårsperioden, enligt den angivna källan. Sett till befolkningsgruppernas storlek skjuts/dödas alltså obestridligen oproportionerligt många svarta i USA. Det är bland annat i dessa fakta som BLM-rörelsen har sitt ursprung, i att leva i den situation som slutligen utmynnar i kall statistik.

Signe Järvenpää

I sin iver att misskreditera mig glömmer Björn Hägerstrand helt bort att svara på min fråga om de grönsprayade träden i Badhusbergsområdet. Därför frågar jag en gång till: ”Ska de märkta träden sågas ned eller inte?”.

Ingen av oss har upplevt en liknande situation som dagens, inte heller Viking Line. Resandet har minskat till följd av rådande pandemi.

Stadens generalplan är ett av Mariehamns viktigaste dokument. Den är en stark överenskommelse som binder förvaltning, politiker och medborgare. Så borde det iallafall vara.

År 2016 så hotade Orkla att Chips fabriken skulle lämna Åland. Då togs ett samlat krafttag på Åland som räddade kvar fabriken genom ett antal åtgärder som sänkte kostnaderna.

Att lagtingsledamot Nina Fellman (S) och undertecknad har totalt olika synsätt på mångt och mycket torde inte vara obekant.

Replik till Roger Höglund.

Näringsministern utlovar bidrag till företagen för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom att t ex investera i energibesparande åtgärder.

En av effekterna av rådande pandemi är hög arbetslöshet, vilket vi behöver motverka med flera olika åtgärder. Nya jobb och nya företag är ett sätt.

Ålands handikappförbund presenterade nyligen den första enkätundersökningen som gjorts om hur personer med funktionsnedsättning upplever att deras rättigheter och friheter som samhällsmedborgare uppnås.

Angående ledarskribenten Daniel Dahléns fråga om vart Ålands framtid tagit vägen i debatten:

Förra veckan hölls ett väldigt viktigt tal. Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som hade sitt årliga anförande om läget i unionen. Det är i det här talet som kommissionen beskriver sin vision för EU:s framtid.

Jag skrev en tidigare insändare om politiker Barbro Sundbacks sätt att agera politiker som är beklaglig då hon svartmålar andra och sig inte för att gå över lik för att få sin egen vilja igenom.

Tisdag 22/9 på morgonen ser jag en åldersrik dam med en ljusbrun pudel komma gående intill Lillängens lekpark. Hunden stannar uträttar sin behov med sin ledsagare som tittar på.

Fler insändare