Min rubrik är en direkt slutsats av de två faktarutorna och övrigt innehåll som presenteras i Petra Dahlgrens förtjänstfulla artikel på sidan tio i torsdagens Ålandstidningen. Där presenteras två studier av de troligen enda källor i världen just i dag som kan tillmätas någon faktabaserad betydelse i sammanhanget, Kina och Italien.

Trots att Jonas Bladh tyckte att vi i detta skede bara ska vara tysta och lydiga (något överraskande åsikt hos en journalist, i sig hedervärt) vill jag ändå häva upp min i sammanhanget något avvikande stämma och peka på vissa brister i de slutsatser som lett till de nationella handlingsmönster vi ser i dag.

De präglas av den panik som förstås i rådande läge är naturlig. Ingen av oss torde avundas de nationella ledarnas eller landskapsregeringens sits i dag. Men panik är ett dåligt underlag för beslutsfattande.

På Åland skulle vi, tycker jag, i vårt tillsvidare förmodat smittfria läge kanske kunna göra några saker bättre än omvärlden.

Den som läser igenom sammandraget av den kinesiska och den italienska studien och är det minsta bekant med enkel procenträkning och något har följt med pandemiers utveckling, kan säkert dra samma slutsatser som undertecknad.

Vår i sammanhanget högkompetenta landskapsläkare Knut Lönnroth säger: ”Alla åtgärder som vidtas och alla rekommendationer som går ut, är till för att skydda äldre och de i riskgrupperna”.

Och det är just där de kirurgiskt rakknivsvassa precisionsåtgärderna borde sättas in: skydda alla riskgrupper!

Om vi nu i stället för att koncentrera oss på just det i stället sätter samhället i stå och saboterar en stor och samhällsfinansiellt bärande skara människors utkomstmöjligheter (läs: skattebetalning) för lång tid framåt, så kommer vårt Ålands ekonomiska svängrum för att hantera problem av detta slag, både nu och i framtiden, att starkt begränsas. Resultatet blir en rutten samhällsekonomi. Och det leder till en betydligt sämre hälsa och högre dödlighet på både rätt kort, medel- och lång sikt.

Så handlingsplanen borde enligt min mening alltså vara:

• Isolera de faktiska riskgrupperna från smittorisk med stor handlingskraft och resoluta insatser också för den underhållande logistiken.

• Låt arbetslivet i all den mån det är möjligt och med kraft fungera med sin huvuduppgift: att se till att skapa de resurser med vilka vi kan bekosta detta kalas.

• Låt barnen och ungdomarna fortsätta att bereda sig för sina kommande liv.

Naturligtvis kommer flera att bli coronasmittade i detta scenario, men det kommer att drabba de grupper som både enligt de enda två valida studierna och några rapporter som tills vidare existerar, faktiskt tål det, det vill säga barn och ungdomar samt friska vuxna.

Resultatet blir en så kallad ”vanlig” influensa (med en mycket lägre dödlighet i riskgrupperna). Då utvecklas också en immunitet på populationsbasis på ett naturligt men inte katastrofalt vis. Hur det går vid nästa infektionsvåg om vi helt saknar denna kollektiva immunitet är ett synnerligen riskabelt vågspel, både medicinskt och samhälleligt. Vi kan inte varje gång släcka ner hela Åland. Det ”kan” vi egentligen inte nu heller.

Med vänlig omtanke och önskan om välgång, trots det psykologiskt knepiga läget, för våra stackars samhällsledare!

Mikael Lagström

tandläkare

tidigare styrelseordförande i ÅHS

numera formellt i (ålders)riskgruppen

Scouterna har aktivt följt medberedningen avFinlandsmodellenför hobby- och fritidsverksamhetsom planerasvara klari samband medvårensramförhandlingar.Speciellt nu närhobbyverksamhetengörs på distansärbetydelsenavfritidsaktiviteteribarnsoch ungasva

Land efter land kröns med virusets krona, omringad är hela jorden.

Inlåstahemma med bredband och skärmar sköter vi nu våra ”borden”.

Fienden, osynlig, listig och tystklamrar sig fast vid vår lunga.

Under rubriken ”Finlands bank spår recession” (18.3) rapporteras: ”Finlands bank skriver i sin prognos att tillväxttakten avtog redan i fjol till följd av minskad konsumtion".Banken bekräftar därmed officiellt att den finska konjunkturcykeln varit

Efter att ha tagit del av informationen angående havsplanen på ett av tjänstemännen ordnat möte, kan åtminstone följande synpunkter klarläggas.

Det är berömvärt att landskapsregeringen lägger en tilläggsbudget för att förhindra ekonomiska skadeverkningar av coronapandemin. Inläggen är många och välvilliga. En del föreslagna åtgärder kommer säkert att ha positiv effekt.

Innehållet i Mikael Lagströms insändare ”Så väl klarar de unga och de friska coronasmitta” den 21.3 framför ett resonlig och balanserat resonemang.

Vi har fått rekommendationer av olika slag. Det viktigaste för att hindra smittspridning är att undvika sociala kontakter.

Regeringen tänker använda överskottet från Pafs verksamhet till att stöda det åländska näringslivet under coronakrisen.

Finland regering har infört undantagstillstånd i landet enligt beredskapslagen för att hindra ett snabbt förlopp av coronapandemin. Alla har vetskap om hur smittan erövrat land efter land. Rubrikerna talar sitt klara språk: katastrof.

Vi befinner oss i en omvälvande situation.

De är synbarligen inte ensamma om sin syn på saken. Men därvidlag vill Gräsrot särskilt framhålla näringsminister Fredrik Karlström och tandläkare Mikael Lagström.

I Finland läggs information om antal testade och sjukdomsfall orsakade av coronaviruset (Covid-19), numera även dödsfall, ut på Institutet för hälsa och välfärds hemsida (thl.fi).

Så är det.Det handlar inte enbart om sjukvård för att ett samhälle ska fungera. Det allra viktigaste för oss alla är att vi får mat på bordet och andra förnödenheter.

Fler insändare