Om 2020 varit ett år som omkullkastat hela vår omvärld så kan 2021 vara året som omkullkastar det sociala arbetet på Åland. Den 1 januari 2021 överförs barnskyddet, vuxensocialarbetet, funktionshindersservicen och annan social service från kommunerna till kommunalförbundet Kommunernas socialtjänst (KST).

Detta är en av de största reformerna någonsin på Åland men bevakningen i media lyser med sin frånvaro. Allt detta ska nu äntligen ske efter årtionden av diskussioner, drömmar, förhandlingar och uppskjutna beslut. Att slå samman socialvården har haft fullt stöd från facket. Reformen har marknadsförts med allt blir bättre för alla; både för klienter och personal. Ingen av personalen ska behöva gå ner i lön, men självklart ändras arbetsuppgifterna.

Den 2 juli blev socialarbetarna kallade till samarbetsförhandlingar och där sade förbundsdirektören Katarina Dahlman att sammanslagningen till KST kan innebära sänkta löner då motsvarande arbete inte går att finna. Med på samarbetsförhandlingarna var även en advokat som hänvisade till rättsfall som hon inte hade med sig och inte heller informerat om i efterhand som utlovat. Nästa samarbetsförhandling är den 12 augusti och socialarbetarna väntar fortfarande på viss information.

Det bör även tas i beaktande att några arbetstagare redan finns inom KST och att liknande resonemang inte har förts vid dessa överföringar samt att vissa arbetsområden som nu finns inom kommunerna ska överföras i befintlig form. Det är för många fortsatt oklart hur dessa skillnader kan finnas då även dessa tjänsteinnehavare i viss mån torde få ändrade arbetsuppgifter.

Om KST inte blir det som vi alla drömt om kommer flera vilja byta jobb. KST måste arbeta för att ha personalen kvar för att kunna ge klienterna den service som lagen kräver inom lagens tidsramar. Det finns i dag inte arbetslösa socialarbetare, socialhandledare, familjearbetare eller handläggare att tillgå. Hur ska klienternas behov kunna tillgodoses?

Speciellt bristen på socialarbetare är stor. Det är redan i dag svårt att hitta behörig personal vid vårdledigheter samt längre sjukskrivningar och med den nya behörighetslagstiftningen kommer detta försvåras ytterligare. Personalen kommer bara att orka med arbetet under kort tid, om resurserna är för få och klientantalet fortsätter att öka. Lönenivån matchar inte den krav- och stressnivå som finns i arbetet och därför blir mångas karriär inom socialvården kortvarig. Arbetet är dessutom psykiskt tungt. Reformen i sig leder även till extra höga krav på personalen i form av ökad arbetsbörda i och med nya arbetsuppgifter, nya klienter och förändrade servicenivåer.

Vi måste alla arbeta för att vi ska ha en fungerande socialvård 2021 trots en stor reform, en ny lagstiftning samt att många får en ny arbetsgivare och chef. Att kalla socialarbetarna till samarbetsförhandlingar och där meddela om en sänkning av en lön som redan nu är för låg bidrar inte till det som KST behöver: samarbetsanda och drivkraft. Att sänka lönerna då de redan nu är betydligt lägre än i Finland motsätter sig Talentia Åland med full kraft. Om inte nu, när ska vår kunskap och kompetens värdesättas?

I beaktande bör även tas att på Åland har personalen, i jämförelse med Finland, ytterligare lagstiftning att ta hänsyn till i kombination med att juridisk vägledning, handböcker och fortbildning på svenska i de flesta fall saknas helt.

Med hopp om ett gott samarbete för ett framtida KST. På medlemmarnas vägnar,

Styrelsen för Talentia Åland

I sin iver att misskreditera mig glömmer Björn Hägerstrand helt bort att svara på min fråga om de grönsprayade träden i Badhusbergsområdet. Därför frågar jag en gång till: ”Ska de märkta träden sågas ned eller inte?”.

Ingen av oss har upplevt en liknande situation som dagens, inte heller Viking Line. Resandet har minskat till följd av rådande pandemi.

Stadens generalplan är ett av Mariehamns viktigaste dokument. Den är en stark överenskommelse som binder förvaltning, politiker och medborgare. Så borde det iallafall vara.

År 2016 så hotade Orkla att Chips fabriken skulle lämna Åland. Då togs ett samlat krafttag på Åland som räddade kvar fabriken genom ett antal åtgärder som sänkte kostnaderna.

Att lagtingsledamot Nina Fellman (S) och undertecknad har totalt olika synsätt på mångt och mycket torde inte vara obekant.

Replik till Roger Höglund.

Näringsministern utlovar bidrag till företagen för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom att t ex investera i energibesparande åtgärder.

En av effekterna av rådande pandemi är hög arbetslöshet, vilket vi behöver motverka med flera olika åtgärder. Nya jobb och nya företag är ett sätt.

Ålands handikappförbund presenterade nyligen den första enkätundersökningen som gjorts om hur personer med funktionsnedsättning upplever att deras rättigheter och friheter som samhällsmedborgare uppnås.

Angående ledarskribenten Daniel Dahléns fråga om vart Ålands framtid tagit vägen i debatten:

Förra veckan hölls ett väldigt viktigt tal. Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som hade sitt årliga anförande om läget i unionen. Det är i det här talet som kommissionen beskriver sin vision för EU:s framtid.

Jag skrev en tidigare insändare om politiker Barbro Sundbacks sätt att agera politiker som är beklaglig då hon svartmålar andra och sig inte för att gå över lik för att få sin egen vilja igenom.

Tisdag 22/9 på morgonen ser jag en åldersrik dam med en ljusbrun pudel komma gående intill Lillängens lekpark. Hunden stannar uträttar sin behov med sin ledsagare som tittar på.

Fler insändare