Ska vi lyckas öka produktionen av el från solceller behöver vi sluta med bidrag för etablering av nya anläggningar.

Detta för att dagens anläggningar begränsas av att mikroproducenter, eller prosumenter som är den nya benämningen, inte får motsvarande ersättning som våra distributionsbolag betalar till Nordpool och liknande.

Andra länder och regioner runt omkring Åland har redan infört ett ersättningssystem som är mer marknadsanpassat och ekonomiskt intressant.

Vår elmarknad behöver få fler aktörer, stora men också små. För att locka stora behöver vi bland annat se över vår näringslagstiftning.

Framtidens elnät kommer se annorlunda ut mot dagens till den del där vi kommer att delta i produktion och lagring. Då skapar vi möjlighet till ökad produktion av det klimatvänliga sättet att producera elenergi.

Det kommer att ställas krav på våra distributionsbolag med ny teknik men det får inte vara ett argument av utvecklingen till ett klimatneutralt samhälle.

Ambitionsnivåerna av elproduktion från prosumenter behöver tydliggöras. I dag ligger produktionen på cirka 0,3 procent av den totala elproduktionen. För att öka takten behöver vi förändra dagens system till ett bättre anpassat system.

Runt om i Norden ser man på hur man ska öka takten på den gröna omställningen. Runt om i Norden och Europa började man med investeringsbidrag men har valt att utveckla systemen för att öka omställningstakten.

När det gäller regelverk finns det lagstiftning som behöver åtgärdas för att möjliggöra en förändring men det får inte vara en förhindrande åtgärd.

Mikael Staffas (Lib)

kandidat i lagtingsvalet

Brage Eklunds (ÅF) valannons 3.10.2007 hade parollen ”Jag tror på ärlighet”, annars skulle han sluta som politiker.

Det skulle vara bra för oss röstare om han redogjorde för vilka frågor som hans ärlighet avser.

”Osäker röstare”

Ulf Weman (S) kallar tunneldebatten för ett spel för gallerierna. Jag kan försäkra att det inte är ett ”spel” för oss skärgårdsbor, tvärtom.

Politikernas ambitioner verkar inte ha några gränser. Nu tror man sig kunna påverka klimatet.

Nu för tiden får man gå med ”skämskudde” om man åker på nöjesresa med flyg. Vi ska äta närproducerat och konsumera hållbart, trumpetas det ut av de som vet bäst hur vi bör leva. Och alla beundrar Greta Thunberg och hennes kamp för miljön.

Operation Anka är en kampanj för läskunnighet, och dess mål är att uppmuntra barn att läsa. För närvarande pågår dess svenska del. Men varför oroar sig Finlands Näringsliv EK för läskunnigheten?

Den offentliga sektorns kostnader ökar alarmerande. Den privata sektorn går knackigt hörs det från alla håll. Vad görs då från LR:s sida för att minska sina kostnader? Väldigt lite.

Bästa minister Mika Nordberg (MSÅ), 18 september var utsatt datum när ni skulle ha delgivit vilket bolag som fick upphandlingen på Mariehamn-Arlanda och den 3 oktober skulle ni ha skrivit ett avtal med något flygbolag.

Den snart avgående regeringen står i beråd att försätta Åland i en prekär ekonomisk situationgenomattsatsa uppemot 100 miljoner euro på en ny hybridfärja och en 540 meter lång bro över orörd Föglönatur.

Jag tycker att vi på Åland över lag kunde var mycket bättre på att bygga broar, nätverka och lära av andra.

Jag ställer upp i mitt första lagtingsval och har 20 års erfarenhet av kommunpolitik.

Vi i Obunden samling ordnade ett möte angående tunnel till Föglö. Sedan dess har MKB kommit och det privata initiativet har mött oss väl.

Om vi följer dagens utveckling skulle Åland få jämställda löner först om drygt 100 år, vilket står i kontrast till landskapsregeringens målsättning om 2020. Det måste gå mycket snabbare.

Apropå ledaren

Ålandstidningen inleder sin ledare i lördags med: ”Väljarnas växande intresse för klimat- och miljöfrågor är en tillgång i och efter lagtingsvalet.”

Mina ambitioner för att göra Åland till en bättre plats att leva på går före min blygsamhet. Jag kan också tänka mig att fylla kansliministerstolen, inte bara med en XXL-kropp utan också med handlingskraft, hörförståelse och läskunnighet.

Fler insändare