I dagspressen varvas sprängdåd, masskjutningar med flyktingbilder och folkfördrivningar. Plötsligt dyker det upp en lastbil i Essex i England som i sin last har 39 döda vietnameser.

Det skulle visa sig att de hade frusit ihjäl i lastbilens kylutrymme. Man trodde först på basen av deras falska pass att de var kineser men det skulle visa sig att de var vietnameser. De hade betalat 35.000 euro för att smugglas till väst och Storbritannien. Detta pris skulle visa sig vara specialpris emedan normalpriset låg på 50.000 euro.

I dag läser jag att Monika Fagerholm har nominerats till Finlandiapriset. Hon säger angående denna

makabra last: titta på tragedin med de döda som nyligen hittades i en container i Essex i Storbritannien, nu lyckas det igen, ingen talar om dem. Men det stämmer inte för jag talar om dem!

Jag har den åsikten att USA aldrig borde ha lämnat Vietnam. Ropen skallade i slutet av 1960-talet. USA ut ur Vietnam, USA ut ur Vietnam! Detta är den största geopolitiska katastrof som hänt i Fjärran östern i modern tid, för att travestera Putin angående Sovjetunionens kolaps. Jag kan i minnet se Olof Palme gå i täten för en USA-fientlig demonstration.

Denna tid fanns ett antal högerdiktaturer i världen och vi hade några även i nuvarande EU. Men de skulle falla som korthus. Upp som en sol och ned som en pannkaka, så gick det för dem.

Nä, så skulle det gått även i Vietnam. Högerdiktaturen skulle ha förtvinat som det gick i Europa och Sydamerika och vi skulle sett ett välmående, fritt och för oliktänkande människor välmående Vietnam. Visst har de det ganska bra ställt i Sydkorea?

”JG”

Någon skrev i tidningen att skattegränsen tillfört Åland 100 miljoner euro.

De som kör stadens gräsklippare är tydligen inte informerade av arbetsledningen om att undvika att meja ned blommande områden på stadens gräsmattor.

Då är Åland snart vid slutstationen gällande den offentliga ekonomin. En resa som snabbades upp av pandemin, men som haft en rak och utstakad färdriktning under åratal.

Skärgården definierar på många sätt den åländska identiteten. På få ställen är denna känsla mer framträdande än på västra Föglö.

Ett par regeringar bakåt i tiden, med en känd trafikminster som var boss då tjärasfalt lades i Kumlinge och Brändö, kanske nu vill lägga korten på bordet.

Det tillhör ovanligheten att regeringspartierna öppet debatterar mot varandra i massmedia. Diskussionerna och åsiktsmotsättningarna brukar hållas inom lagtingshusets väggar, utan insyn från utomstående allmänhet.

”The bottom is nådd” är ju ett bekant uttryck som kan användas när man läser två insändare i samma tidning av två av Obunden samlings röstmagneter.

Beslutet att minska anslaget för sysselsättningsverksamheten Fixtjänst visar än en gång att omsorgen om våra mest utsatta räknas i euro, inte i humant kapital.

Som vanligt fick jag i mars i år ett brev från Skatteförvaltningen med en förhandsifylld skattedeklaration.

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället.

Det är med förvåning och bestörtning jag läser i onsdagens tidningar om Kommunernas socialtjänst och Fixtjänst, och hur en lagstadgad verksamhet för en utsatt grupp människor i vårt samhälle hanteras.

Lag- och kulturutskottets 14 betänkanden under sessionen har kännetecknats av tre kategorier av ärenden. Efter sommaruppehållet ska ytterligare sju lagförslag genomgå granskning och fler lär vara på kommande.

Ja visst är den varma, gröna och ljusa sommaren på Åland alldeles underbar. Bortglömd är den kalla, livlösa och bleka vintern. Men övergödningen av Östersjön och klimathotet är två orosmoln som ruvar vid horisonten.

Fler insändare