Visst, det finns statistik som visar att fler svarta skjuts av polisen i förhållande till folkmängden. Men det är så, att det är fattiga människor som mest råkar ut för polisens våld och skjutningar. Att generellt fler svarta drabbas beror på att det finns fler fattiga svarta än vita i USA.

Det finns säkert inom poliskåren i USA, liksom i andra länder, poliser som inte är lämpliga för tjänst i svårbemästrade situationer. De flesta skjutningar sker i fattiga områden, där motsättningar och våld är mycket vanligt. Situationen är ofta väldigt spänd och allmänt stressig för de inblandade – för lokalbefolkningen såväl som för polisen. Det är ingen lätt uppgift att hålla ordning i sådana områden. I dessa fattiggetton dör fler fattiga vita än svarta, 3,64 per 100.000 invånare mot 3,34, i polisskjutningar.

Men min poäng var främst att det är en tveksam strategi att göra hudfärg till en huvudfråga och inte den fattigdom som ytterst är orsaken till de enorma motsättningar som finns i det amerikanska samhället. Den amerikanska medelklassen vill göra klasskillnader och fattigdom till en fråga om rasism – alltså en attitydfråga mer än en fråga om hur välståndet reellt fördelas i samhället. Det senare upplevs som mera hotfullt och är mera svårhanterligt.

En annan poäng var: vilken förnuftig människa kan tro att BLM:s provocerande av polisen, upplopp, våld, skadegörelse och bränder av andra amerikaners egendom kan leda till något gott över huvud taget? Det bekräftar ju bara att det handlar om ligister, som polisen måste gå hårt fram mot.

Alf Ronnby

I sin iver att misskreditera mig glömmer Björn Hägerstrand helt bort att svara på min fråga om de grönsprayade träden i Badhusbergsområdet. Därför frågar jag en gång till: ”Ska de märkta träden sågas ned eller inte?”.

Ingen av oss har upplevt en liknande situation som dagens, inte heller Viking Line. Resandet har minskat till följd av rådande pandemi.

Stadens generalplan är ett av Mariehamns viktigaste dokument. Den är en stark överenskommelse som binder förvaltning, politiker och medborgare. Så borde det iallafall vara.

År 2016 så hotade Orkla att Chips fabriken skulle lämna Åland. Då togs ett samlat krafttag på Åland som räddade kvar fabriken genom ett antal åtgärder som sänkte kostnaderna.

Att lagtingsledamot Nina Fellman (S) och undertecknad har totalt olika synsätt på mångt och mycket torde inte vara obekant.

Replik till Roger Höglund.

Näringsministern utlovar bidrag till företagen för att sänka kostnader för el, vatten och avlopp genom att t ex investera i energibesparande åtgärder.

En av effekterna av rådande pandemi är hög arbetslöshet, vilket vi behöver motverka med flera olika åtgärder. Nya jobb och nya företag är ett sätt.

Ålands handikappförbund presenterade nyligen den första enkätundersökningen som gjorts om hur personer med funktionsnedsättning upplever att deras rättigheter och friheter som samhällsmedborgare uppnås.

Angående ledarskribenten Daniel Dahléns fråga om vart Ålands framtid tagit vägen i debatten:

Förra veckan hölls ett väldigt viktigt tal. Det var EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som hade sitt årliga anförande om läget i unionen. Det är i det här talet som kommissionen beskriver sin vision för EU:s framtid.

Jag skrev en tidigare insändare om politiker Barbro Sundbacks sätt att agera politiker som är beklaglig då hon svartmålar andra och sig inte för att gå över lik för att få sin egen vilja igenom.

Tisdag 22/9 på morgonen ser jag en åldersrik dam med en ljusbrun pudel komma gående intill Lillängens lekpark. Hunden stannar uträttar sin behov med sin ledsagare som tittar på.

Fler insändare