Annika Sjölund (HI) och Mats Perämaa (Lib), båda kända åländska profiler med skärgårdsbakgrund har i livligt kommenterade inlägg på Facebook uttryckt sina farhågor med riskerna vid en olycka i den aktuella Föglötunneln.

Som skärgårdsföretagare har jag sett vad bättre kommunikationer innebär i min hemkommun, Vårdö. Därför tror jag starkt på en tunnel till Föglö. Inte minst då tunneln kan genomföras till en lägre kostnad än dagens trafik!

Förbättrade kommunikationer skapar ny framtidstro, inte bara till Föglö men också övriga södra skärgården. Även för norra skärgården. Vi får ett gott exempel på hur trafiken radikalt kan förbättras och samtidigt spara pengar!

Det är därför jag blir ledsen över att ni väljer att lyfta skräckscenarion från exempel på hemska olyckor och ignorera den information som FS-links med flera förser er med. Jag upplever målsättningen med era negationer är att stoppa tunneln men jag har kanske fel. Kanske det ändå är så att ni känner en viss skräck att färdas i en tunnel, under både berg och hav, en känsla av klaustrofobi.

Tanken på att en tankbil exploderar eller en elbil fattar eld och sprider sina gaser i en begränsad tunnelhålighet kan onekligen upplevas skrämmande. Därför har jag har förståelse för frågor som rör säkerheten.

Min bild av Föglötunneln är följande. Till skillnad från en vägtunnel i en tätort är trafiken mycket, mycket glesare, även med en fördubblad trafik och befolkning. Det betyder att en enkelrörstunnel kan bli nog så säker som en dubbelrörstunnel med tillhörande utrymningstunnel i en tätort.

I tätorter behövs utrymningstunnel helt enkelt för att alla körfält kan bli ”låsta” vid en större olycka. Det är mer regel än undantag med köbildning vid rusningstrafik, ofta i alla filer. Då behövs en utrymningstunnel med tanke på den risk rökgaser medför där trafiken står stilla.

I en glesbygdstunnel är risken minst sagt minimal att ett dylikt scenario skulle uppstå. Även vid livligt trafikerade tidpunkter som midsommarafton och andra större helger är det svårt att se mer än 30-40 bilar i vardera riktning samtidigt i tunneln.

Det betyder att vid en eventuell olycka kan, för det första, andra trafikanter snabbt informeras och stoppas vid tunnelmynningarna, för det andra, de bilar som finns i tunneln vända om, helt enkelt för att filen i motsatt körriktning inte är blockerad.

En långtradare kan måhända inte förutsättas vända men vi kan ändå utgå från att ett långt fordon kan backas några hundra meter från en eventuell olycksplats.

Gällande släckning av en eventuell brand kan man givetvis installera ett avancerat och automatiserat brandsläckningssystem. Frågan är om det är värt pengarna? Månne det inte ska räcka med pulversläckare utplacerade med jämna mellanrum och ett antal brandposter?

Varför skulle det vara tillräckligt? Åter igen, därför att detta är en glesbygdstunnel utan köbildning där det är enkelt att vända om och köra bort från olycksplatsen, bort från eventuella hotande rökgaser.

Summa summarum: den tänkta tunneln till Föglö har en stor potential att vända både Föglös och hela skärgårdens utveckling i postiv riktning. Därför är det olyckligt att måla upp skräckscenarion och kräva utrymningstunnlar och avancerade släckningssystem då de blir orimligt dyra i förhållande till riskerna och då de i praktiken ändå inte behövs.

I varje investering finns risker och möjligheter. Sällan har jag sett ett projekt där möjligheterna så vida överstiger riskerna som i detta fall!

Mikael Lundell

skärgårdsföretagare, Vårdö

Att gå till personangrepp brukar betyda att argumenten tryter. Det är helt uppenbart när det gäller Marcus Måtars osakliga reaktion på den socialdemokratiska lagtingsgruppens insändare.

Nu är det adventstid, och vi väntar på julen, att ljuset ska återvända, att solen ska skingra alla mörka moln som döljer vår himmel, både utomhus och inombords.

Det är kanske denna tid på året, som det kan vara på sin plats att tala om flyktingpolitiken och flyktinghjälp. Den är en sak, som Åländsk demokrati har engagerat sig i.

Klarlägganden gällande Enerexit Ab:s tidigare styrelses beslut och de goda samarbetsförhållandena med stadsledningen (Tage Silander, Barbara Heinonen och Emma Dahlén) där fyra till antalet konstruktiva möten hölls med fullständig öppenhet.

Nej, det var ingen anonym ”kortfilm”, ”visad på Sjöfartsmuseet”, som så inspirerade kompositören Maria Grönlund att hon skapade konceptalbumet ”Songs of a sad sailor”, anmäld av Zeb Holmberg i Ålandstidningen den 4 december.

Det enda parti som veterligen ställt upp någon som dömts till ovillkorligt straff är Socialdemokraterna. Hur kan man då kritisera Obunden samling och dess ledning för att jag som dömts till villkorligt straff tilläts ställa upp i val för partiet?

I Ålands lagting sitter en lagtingsledamot, Marcus Måtar (Ob), med en nyligen fastslagen villkorlig fängelsedom för grovt ocker.

Regeringsförhandlingarna är i full gång. De mest tunnelvänliga partierna ska försöka snickra ihop ett handlingsprogram som alla tycker dom kan leva med. En självklar ”action point” blir förstås då att gå vidare med tunneln. Väl?

Det känns pikant att Henrik Herlin i ledaren ”Strejker med negativa konsekvenser” tlllskriver fackföreningarnas agerande en enligt sin egen värdering klandervärd ideologisk orientering (”marxism”) bara för att i nästa andetag propagera för sitt eg

I fönstren runt om Åland syns lyktor, glitter och annat pynt. Julens kärleksfulla budskap strålar ut i decembermörkret. Gör julen ännu vänligare genom att servera maträtter som inte orsakat död och lidande.

Senaste veckan har det varit mycket diskussion om vem som vetat vad när, och ifall ägarstyrningsenheten i statsrådets kansli och ägarstyrningsministern på förhand varit medvetna om finska Postis beslut att flytta 700 paketsorterare till ett avtal

Stackars Bambi och stackars människorna på Näverskär (se insändare den 28 november). Hoppas att polisen tar kräken som sköt och att de får stora straff.

”Från en djurvän”

Som bekant föreslår den avgående regeringen i sitt budgetförslag att den så kallade 100-lappen, eller guldkornet, ska bibehållas. Kostnaden för detta är 1.800.000 euro per år. I en budget, som får ett underskott på 15.000.000 euro.

Fler insändare