Redan på 1980-talet presenterades forskning i USA som visade att barnets socioekonomiska bakgrund inte alls är den viktigaste faktorn när det gäller möjligheten att nå framgång i skolan som man tidigare hade trott.

Professor Herbert J Walberg använde begreppet ”the curriculum of the home” (hemmets läroplan), för att identifiera vad i familjebakgrunden som är betydelsefullt. Hemmets läroplan består av beteenden och attityder som är betydelsefulla för ett barns utbildning genom hela skoltiden.

Walberg kunde påvisa att elever vars föräldrar deltog i olika program, där syftet var att påverka hemmets läroplan, presterade bättre resultat än vad motsvarande elever i kontrollgrupperna gjorde. En annan studie visar att bristande kommunikation mellan skolan och hemmet riskerar att hindra föräldrarna att hjälpa barnen till goda studieprestationer.

Ett bra exempel på hur god kommunikation mellan skolans lärare och föräldrar leder till goda resultat spreds i Sverige från omkring mitten av 1980-talet bland lågstadielärare. Idén kom från England där två forskare hade genomfört en undersökning i slutet av sjuttiotalet. Resultatet av denna studie visade att det var speciellt en faktor som var starkt kopplad till läsförmåga, nämligen om mamman regelbundet lyssnade till när barnet läste högt. Skillnaden i läsförmåga mellan gruppen barn som hade mödrar som lyssnade till deras högläsning och de som inte gjorde det var mycket stor.

Några slutsatser de drog av sin undersökning var att i innerstadsskolor med mångkulturell befolkning är det både möjligt och praktiskt genomförbart att få föräldrar att lyssna till sina barns läsning, även om föräldrarna inte är läskunniga eller engelsktalande.

Det är inte ovanligt att läxor skapar konflikter i hemmen. Som förälder vet man inte hur man ska förhöra barnen. Man har själv under sin skoltid ofta fått lära sig andra saker och på andra sätt än vad de egna barnen får göra. Att efter arbetet komma hem och sätta sig in i en text som man kanske har svårigheter att få grepp om och inte vet hur förhöret ska gå till gör det problematiskt. Många upplever detta som frustrerande.

Det vi framför allt kan lära av det engelska läsprojektet är vilken roll föräldrarna har. De ska lyssna och visa intresse för vad barnet sysslar med, och de ska uppmuntra barnen. I min senaste bok Prata med ditt barn om läxor diskuterar jag lärande i skolan och ger råd till föräldrar hur de kan agera i läxsituationer. På samma sätt som i läsprojektet ska de vara lyssnare och uppmuntrare. Samtidigt kan boken fungera som inspirationskälla till lärare när de funderar över läxor.

Lärare har olika uppfattning om vad en läxa är och vilket syfte man har med läxor. På samma sätt skiljer sig uppfattningen om läxor hos elever och föräldrar. Lärare måste vara väldigt tydliga när de förklarar för eleverna vad syftet är med läxan och hur de kan lösa den.

På samma sätt måste lärarna informera föräldrar om syfte och genomförande, och inte minst vilken roll föräldrar kan ha. Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier.

Nils-Erik Nilsson

fil.dr. i svenska med didaktisk inriktning

Orsa

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Efter de senaste dreven i media och lagtingsoppositionen mot två av Obunden samlings lagtingsledamöter kan konstateras att partiet fortfarande lever och har hälsan.

Förvaltningschefen i landskapet tillsätts politiskt.Lantråd och ministrar fattar beslut i plenum och anställer den de anser är mest och bäst lämpad för tjänsten.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Mikael Lundell, Vårdö 

För den som uppskattar statistik och faktabaserad kunskap kan åländska lagtingsdebatter ibland kännas som världsrekordförsök i att inte se verkligheten.

Fler insändare