Bruno Fransholm frågar sig på onsdagens insändarsida ”om det är fel att framföra sanningen i debatten”. I samma insändare påskiner han att Sannfinländarnas påståenden om Åland skulle vara väl underbyggda fakta och tar som exempel att Åland får ”bidrag från staten” och ”att ålänningarna inte har skulder som andra finländska medborgare”. Två påståenden, som används av Sannfinländarna både i riksdagen och i den offentliga debatten, och som är direkt felaktiga.

Åland får inga bidrag ur statsbudgeten. Folkbokförda på Åland är skattepliktiga till staten på exakt samma grunder som alla andra finländare, något som också tydligt framgår i finansministeriets förslag till statsbudget som alla riksdagsledamöter har som grund för sitt budgetarbete. För att finansiera de områden som enligt självstyrelselagen hör till Ålands behörighet får Åland sedan tillbakaen bestämd andel av de statliga skatter man betalat.

Det finns exakt statistik på hur stor andel av bland annat den statliga inkomst-, kapital- och samfundsskatten som Åland har betalat. Varje enskilt år sedan dagens system kom i kraft, år 1993, har Åland i dessa skatter betalat mer än 0,45 procent, som är nivån för dagens klumpsumma och den andel av statens samlade intäkter, exklusive nettoupplåning, som Åland i dag får tillbaka enligt självstyrelselagen. Klumpsumman är inte, och har aldrig någonsin varit, frågan om ett bidrag från staten.

Åland är inte heller skuldfritt. Ibland kommer påståenden om att samtidigt som kommuner i Finland är skuldsatta är Åland skuldfritt. Det här är dock en sanning med modifikation. Åländska kommuner är nämligen också skuldsatta, på samma sätt som de kommuner man jämför med i riket. Även om landskapet Åland som sådant inte har skulder har de åländska kommunerna det, i likhet med rikets kommuner, vilket gör påståendet om ”att ålänningarna inte har skulder som andra finländska medborgare” direkt felaktigt.

För mig har det alltid varit mycket viktigt att både i riksdagen och i den offentliga debatten se till att man håller sig till fakta, och inte snedvrider saker eftersom det kan leda till missuppfattningar och att felaktiga uppgifter i värsta fall blir grund för stereotyper hos allmänheten. Det här gäller inte minst också Ålandsfrågor.

Att medvetet bygga en argumentation på missuppfattningar, och på att snedvrida fakta, har ofta populistiska motiv. Det här är något som Sannfinländarna gjorde om Åland så sent som i december i riksdagen i samband med behandlingen av ändringen av Ålands självstyrelselag, och som i allra högsta grad var frågan om populism.

Mats Löfström

Ålands riksdagsledamot

Förra veckan fick riksdagens utskott regeringens tänkta tidtabell för alla kommande större kända lagstiftningsprojekt under mandatperioden.

Jag avser inte gå i polemik med Robert Horwood (18.2) om institutionen EU, då detta måttligt komplexa fenomen tycks befinna sig bortom hans perception, men det är svårt att låta karikatyren råda; när han lyfter pennan med EU i siktet är det inte f

Härom veckan kunde vi ta del av i media att en juniordomare i den åländska innebandyserien fick utstå hårda ord från en erfaren ledare efter slutsignal.

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. Sist ut är Malin Sandberg-Holmström, Brändö.

Gällande rekryteringen av förvaltningschef, har jag några frågor och tankar till regeringen:

Idéer av i dag är inte bara goda och dåliga utan de senare anses snarast sjukliga och förbud dryftas.

Med anledning av trenden att bildkonstnärer allt oftare underlåter att ge konstverken namn och i stället överlåter åt betraktaren att tolka vad tavlan betyder kan det vara intressant att få veta att man i Grönköping har dragit den yttersta konsekv

Diskussionen om skärgårdens framtid dominerades i valkampanjen av enstaka frågor, som färja eller tunnel till Föglö eller om en kommunsammanslagning är önskvärd. För att bredda debatten fokuserar Ålandstidningens insändarsida den här veckan på skärgården, och har därför bjudit in en skribent från varje skärgårdskommun för att ge sin vision om skärgårdens framtid. I dag: Satu Numminen, Kumlinge 

Jag måste börja med att tacka Maria Sundberg, som ställer upp och står vid min sida fast jag inte vet vem du är. Det betyder massor för mig.

Nu har Maxingebussen en gratis vecka under sportlovet. Ett bra initiativ som stadsbussen borde ha följt upp. För nu kostar det två euro att åka ner till centrum från södra stan och två euro tillbaka efter utfärden.

Det som skrivs om jordförsäljning och bulvaner visar en syn på åländsk jord som förskräcker. Låt mig påminna om Nationernas förbunds uppmaning till Finlands regering 24 juni 1921:

Öppen fråga till minister Alfons Röblom och minister Annette Holmberg-Jansson.

Finlands kommunikationsministerium tillåter 5G på Åland, en ny elektronik som ej ännu vetenskapligt hälsotestats.

Det är intressant men alls inte oväntat att ta del av Ålands statistik- och utredningsbyrås (Åsub) bedömning av det ekonomisk läget i kommunerna och möjliga kriterier för åländska kriskommuner.

Fler insändare